Tillgänglig Trygghet & Studiero

Magnus Blixt10 februari 2021

Förra veckan gjorde jag ett inhopp som moderator på konferensen "Trygghet och Studiero". Ytterst intressant och givande! Jag tillsammans med en föreläsare i taget, en ljudtekniker samt en projektledare i en konferensaula byggd för 170 personer... Åhörarna satt hemma vid sina skärmar. Inte direkt svårt hålla social distans, men desto knepigare få till den här närvaron och interaktionen - men även det gick vågar jag påstå. Det fanns ett chattforum för konferensen, plus att jag som vanligt nyttjade Twitter som något av mitt anteckningsblock.

Först tvingas man sammanfatta och formulera om i det begränsade formatet och när någon där sedan reagerar på det jag skriver behöver jag tänka ett varv till och formulera mig igen... Utifrån Anna Tebelius Bodins insiktsfulla ord om att vi för att minnas något behöver tänka på det så fungerar denna metod sannolikt än bättre än anteckning på papper jag snart skulle ha förlagt... Och ja - den studie som ofta hänvisas till att det per definition skulle vara bättre att anteckna för hand har visat sig svår att replikera (vilket är tur för mig som inte gjort så de senaste 25 åren)...

Magnus Blixt moderator

Konferensen inleddes med Ingrid Hylander, psykolog och docent - hon har även föreläst på Centrala elevhälsans utbildning för elevhälsoteam i höstas. Hon talade om hur trygghet och studiero nämns i skollag och läroplan - mer explixit när det gäller åtgärdande, men mindre explixit när det kommer till främjande och förebyggande. Det senare är dock nog det som långsiktigt än mer skapar en grund för faktiskt trygghet och studiero, även om man inte får dra sig för att arbeta åtgärdande när det verkligen behövs. 

Ingrid Hylander föreläser

 "Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero." /Skollagen kap 5. Studiero handlar dock enligt lagstiftaren inte främst om disciplin, utan kanske än mer om elevers utveckling mot mål, kvalitet och inflytande, trygghet och studiero samt åtgärder mot kränkande behandling. Det handlar mycket om att skapa ett gott skolklimat - eller kanske snarare skolkultur (klimat är så mycket svårare att påverka än kultur).

Lärar-elevrelationen avgörande för elevers framgång, inte minst för barn med upplevda skolproblem. Enligt Hylander behöver man anta ett helhetsperspektiv med en systemisk inriktning och dialektiskt samspel baserad på gemensam vision och gemensamma överenskommelser. Elevhälsan behöver genomsyra allt det arbete som görs överallt på skolan - med en koordination av professionella som har omsorg om olika små detaler, men där inte alla gör allt.

Efter Hylander var det dags för praktikexempel - med Jonas Nilsson, förstelärare på Stordammens skola här i Uppsala.

Jonas Nilsson föreläser

Jonas har skrivit "Handbok i klassrumsledarskap" tillsammans med forskaren Martin Karlberg, och inleder med att berätta om sin start som lärare i tuffa Hagsätraskolan i Stockholm. Jonas är tydlig med vikten och vinsten av att vi lärare vågar dela med oss mer av våra egna erfarenheter till varandra - och vågar ta del av andras. #sharingiscaring

Tillsammans kommer vi längre!

#sharingiscaring

Jonas talade om vikten av tydliga - uttalade - förväntningar på gruppen, att som lärare arbeta förebyggande och förutseende, trygghetsarbete genom relationsarbete och med förstärkande av positiva beteenden och prestationer. Vi fick också konkreta tips hur man kan tänka och göra när man utmanas av en elev - för det händer ju. Det gäller här att lyckas vara tydlig men samtidigt visa eleven respekt och ge hen en möjlighet att komma ur situationen utan att behöva eskalera den. 

  • Hur vill du ha det i klassrummet?
  • Förvänta dig ordning.
  • Förvänta att eleverna gör sitt bästa

Jonas Nilsson föreläser

Det handlar om att sätta elevernas kunskapsutveckling i fokus, se och bry sig om varje elev, professionellt skilja på beteende och person, sätta gränser där man tillrättavisar och följer upp - men också ser till att ha roligt tillsammans och erbjuder möjligheter att visa omtanke, få misslyckas, på olika sätt få visa att man lärt sig. På Jonas hemsida kan du se intervjuer från bl a Bokmässan och Skolvärlden!

Efter lunch klev så professor Marcus Samuelsson upp på scen (via distans). Marcus avhandling "Störande elever, korrigerande vuxna" är en av dem jag läst och efter det aldrig mer kunnat se på mitt klassrum på samma sätt som tidigare. Hans föreläsning hade rubrik "Effektfulla lärare - vad gör dom och hur leder de undervisning?". Effektfulla lärare gör inget unikt, men det gör det de gör med högre kvalitet och vid rätt tidpunkter. De arbetar även enligt rykande färsk forskning med trovärdighetssignaler där de visar att de 

  • är engagerade som ledare
  • gillar att vara med sina elever
  • har en plan för sin undervisning

Marcus Samuelsson föreläser

Effektfulla lärare har genomtänkta lektioner där utgångspunkten är att lektionen styr vad eleverna minns vid dagens slut utifrån vad de tänkt på under dagen genom medvetna arbetsformer vilka bygger på elevernas faktiska förmågor. Dessa förmågor behöver tränas (Kounin 1970)! Jag kan varmt rekommendera Marcus bok "Lärandets ordning och reda" - en bok om ledarskap i klassrummet, på vetenskaplig grund. 

Marcus Samuelsson föreläser

Sedan var det återigen dags för praktikfall, denna gång från Måsöskolan i Haninge som berättade om sina systematiska strategier av trygghetsarbete och skolutveckling som grund för goda relationer, trivsel, studiero och goda skolresultat. De var tydliga med att detta arbete måste prioriteras på riktigt, ges tid och fokus. Trygghetsteamet träffas minst 90 min varje vecka vilket ger förutsättningar att gå från "ett gäng brandsläckare till en strukturerad och tydlig insats med ett förebyggande syfte".  Man använder sig av årshjul, fadderraster, trygghetsvandringar mm mm. Man använde också strukturerat de två metoderna PAX och CPS (som också är ett förhållningssätt - du kan höra mer om dessa metoder i Elevhälsopodden avsnitt 14). De var tydliga i vikten av att allt hänger ihop hela vägen och behöver vara konsistent över tid - och ges prioritet och nödvändiga resurser = investering. 

Måsöskolans strukturerade arbete

Sist ut på dagen var Ulrika Ahlqvist från Hjärnberikad, som berättade om hur mycket kan förklaras med hjärnans kemi och dess substanser. Det går dock tydligt att påverka vilka av dem som förekommer hur mycket och hur ofta, det finns goda vanor som hjärnan gillar och vi kan göra vad vi kan för att få se mer av. Läs mer - och ladda ner affischer till klassrummet på hjärnberikad.se!

Hjärnberikad skola

Sammanfattningsvis - utifrån det jag uppfattade, vilket självklart baseras på mina bias, mina för-givet-taganden/erfarenheter/fördomar:

Trygghet och studiero skapas i ett sammanhang - tillsammans - i en medveten blandning av främjande, förebyggande och åtgärdande insatser vilka professionellt sätts in utifrån gjorda erfarenheter och med sikte på de elever man de facto har runt sig. Det handlar om att erbjuda både emotionellt och pedagogiskt stöd, explicit och strukturerad undervisning (vilket kräver sin planering och uppföljning) vars grund bygger på etablerad undervisningsrelation (vilket kräver sitt arbete och sitt engagemang).

Trygghet och studiero är både en förutsättning och ett resultat, det finns inga enkla vägar hit, det kräver uthålligt och systematiskt arbete över tid med engagemang från såväl skolledning som lärarkår och övriga professioner i skolan. 

Blogginlägg i serien som anknyter till trygghet och studiero

 

(0)Kommentera

Kommentarer(0)