Hur går det utan elevassistenter?

Magnus Blixt25 februari 2020

I veckan träffades projektgruppen för höstens uppskattade utbildning av elevassistenter för att utröna om det på något sätt kan göras någon form av upprepning alternativt fortsättning eller fördjupning. En sak vi även diskuterade var hur olika det ser ut mellan olika skolor, bland annat när det gäller antalet elevassistenter - liksom deras funktion och roll.

Exempelvis Bälinge skola, som förutom två elevassistenter för medicinsk funktionsnedsättning inte har några särskilt anställda elevassistenter alls – utan istället valt att göra fler allmänna anpassningar samt ersätta de tidigare arbetslagen med förstärkta årskursteam. Dessa bygger på trelärarsystem för tre klasser, där man även har tillgång till en pedagogisk resurs för årskursen, vilket gynnar tillgänglig utbildning då olika gruppkonstellationer lätt kan skapas. De upplever också stora vinningar i att det alltid finns stabila, trygga och utbildade vuxna runt varje elev. Lärarna förlägger resurstid i alla årskursens klasser, vilket gör att begränsade specialpedagogiska resurser kan nyttjas mer effektfullt.

Läraren Erika berättar när jag är på besök även om hur hon lagt om sin planering och design av undervisning utifrån en elev i särskilda svårigheter, vilket gjort positiv skillnad för hela gruppen. Det nära samarbetet med kollegor, med fokus på en gemensam årskurs, har verkligen gjort skillnad för lärarnas arbetsbelastning till det bättre.

"Hade vi haft stängda klassrum för oss själva hade både jag och flera av mina kollegor säkert känt behov av en resurs/assistent eller två i klassen, men nu ser vi andra behov och lösningar" säger läraren Erika.

En tät och god – professionell - relation till vårdnadshavare är en annan tydlig framgångsfaktor, inte minst runt eleven i svårigheter. Erika fortsätter: "Måndagen börjar här redan på fredagen" – läraren möter elev och vårdnadshavare varje fredag, för dialog om veckan som varit som en övergång till veckan som kommer, där planering och schema gås igenom, inkl bildstöd. Ursprungligen schema på tavlan och personligt schema hos eleven – det senare behovet har dock med tiden avtagit, när elev tränats upp i steg genom ledning och stimulans.

Inför raster förs dialog mellan lärare och elev med överenskommelse, dialog kring specialkost förbereder och grundar en fungerande lunch och eftermiddag. Flexibilitet finns i att ge ett begränsat antal val inom ramen, men inte kompromissa med ramen som ges av styrdokument och yrkeslegitimation.

Ju tryggare jag är i mitt lärarledarskap, med vad som gäller och hur jag kan vara flexibel, desto lugnare blir det hos eleverna och med föräldrarna. /Erika, leg lär

Slutligen hoppas jag vi alla kan ha flera tankar i huvudet samtidigt. Resurser - inte minst i form av tid och kraft - är begränsade, medvetna val måste göras. På bland annat Bälinge skola har man valt att satsa mer på fysisk lärmiljö och alternativ organisation än elevassistenter, andra satsar och organiserar annorlunda – och har man elevassistenter behöver de förstås erbjudas god utbildning.

För det kan ju knappast vara i linje med skolans kompensatoriska uppdrag att de elever med störst behov främst får tillgång till personal med minst utbildning?

Det ena förtar inte det andra, utan handlar om olika val gjorda utifrån olika kontext. Men att reflexmässigt sätta in en elevassistent för att någon annan kräver det är inte självklart rätt, om man inte kartlagt de faktiska behoven och gjort ett medvetet professionellt, pedagogiskt grundat val:

"På så sätt leder de in föräldrar på fel spår och de har sedan bestämt sig för vad deras barn behöver. Tyvärr kan dessa standardlösningar leda till att situationen förvärras. Vanliga åtgärder är när en assistent sätts in och det leder till att eleven blir mer exkluderad, för att ge ett exempel." /Tidningen Skolfamiljen

Det ska bli mycket intressant att se den fortsatta resan för Bälinge skola, som om man tittar tillbaka fått ordning på sin ekonomi samtidigt som man fått välförtjänt gott rykte på byn. Det har krävt en synvända och målmedvetet, ihärdigt arbete – men lönar sig på många sätt, inte minst i arbetsglädje och stolthet hos den medvetna personalen.

Bälinge skola har drygt 440 elever, som alla har tillgång till digitalt verktyg (1:2 i förskoleklass, 1:1 för övriga) vilket också bidrar till tydligt och gemensamt lärarledarskap, där samtliga elever kan nyttja de inbyggda kompensatoriska verktyg som idag finns inbyggt från start.

Allmänt eller Särskilt stöd?

(0)Kommentera

Kommentarer(0)