Gör jag Elevhälsa?

Magnus Blixt3 februari 2020

Grundskolans lärarnätverk firar nu ett år, har gått från ett BFL-nätverk till ett lärarnätverk med tema i verksamhetsplanens prioriterade områden:

• Tillgängligt lärande - tillgänglig lärmiljö
• Bedömning för lärande
• Litteracitet

Januari månads lärarnätverk hade tema "Elevhälsa - i varje klassrum" (tillgängligt lärande). Psykolog Stefan "Elevhälsopodden" Boström ledde nätverket tillsammans med verksamhetsutvecklare leg lär Magnus Blixt.
Vi började i ett kort klipp på Ronjas rumpnissar som ställer den viktiga frågan: Varför då då?

Utifrån den så lyfte vi elevhälsans uppdrag som det definieras i gemensamma styrdokument. Vi talade om att elevhälsan måste arbeta på tre olika nivåer, som alla är viktiga och behövs – men där vi behöver resonera och planera relationen dem emellan klokt och medvetet:

Främjande – utan förekommen anledning, baserat på vad vi vet om hälsa o lärande
Förebyggande – på förekommen anledning, minska risk- och öka skyddsfaktorer utifrån data
Åtgärdande – när något händer/hänt, hantera problem hos organisation, grupp, individ.

Sambandet mellan hälsa och lärande är dubbelriktat! Har vi en god hälsa lär vi oss helt enkelt mer. Och när vi lär oss mer kan vi även ta bättre hand om vår hälsa. Ex fysisk aktivitet kan ge både arbetsro som ökad självkänsla, samtidigt som vi vet att självkänsla är en viktig faktor för att man ska röra mer på sig. Medvetet ledarskap ger arbetsro, men arbetsro ger samtidigt ökad möjlighet att använda sitt medvetna ledarskap till mer lärande. Och så vidare – här länk till forskningsstöd. Vi är med och påverkar skeendet i flera led, i varje klassrum och varje möte.

Frågan är om vi ser Elevhälsa som:
• Substantiv – avgränsat till person, yrkeskategorier, plats, möte, institution.
• Verb – något vi gör, skapar tillsammans, en lärandeprocess
"Alla som arbetar i skolan ska enligt läroplanen för de obligatoriska skolformerna samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande"/Vägledning för Elevhälsan 

Rektor har ett självklart ansvar i att organisera elevhälsan så effektfullt som möjligt, så att skolans elevhälsoteam med rektor/bitr rektor i spetsen engageras att leda arbetet med elevhälsa så det genomsyrar hela skolans arbete, där det mesta de facto görs i klassrum, korridorer och på rasten. På många skolor har man en deltidspsykolog, skolsköterska och kurator – men ofta fler än 25 lärare. Så om vi kan se elevhälsans olika kompetenser som komplement – inte över/underställda – den vardagliga verksamheten så kan vi komma så mycket längre än om vi försöker göra tvärtom.

Vad är då lärarens kompetens i elevhälsan? Vi slumpade smidigt in oss i grupper och använde vi oss sedan av KO-testet, genom att försöka hitta exempel på lärarbeteenden som är:
• Konkreta
• Observerbara
Alltså inte abstrakta och övergripande, utan exempel på vad lärare gör – och utomstående kan observera när lärare gör elevhälsa i sin praktik. Arbetet gjordes i kooperativ arbetsform "Mötas på mitten", digitalt framlottade grupper (direkt från Forms).

Hur kan vi då ta detta vidare? Jo, genom att arbeta systematiskt, med grund i forskning och beprövad erfarenhet, i den vardagliga verksamheten för att genom systematisk dokumentation sakta men säkert vidga och fördjupa den samlade beprövade erfarenheten.

"dokumenterad och förmedlad erfarenhet som är delad med ett större flertal under längre tid i ett kollegialt sammanhang".


1. Hypotes
2. Metod
3. Genomför – samla data
4. Utvärdera

Så var det filmdags! Vi tittade på några få minuter från en klassisk undervisningssituation, där vi fokuserade på lärarens konkreta och observerbara beteenden. Först på egen hand och tillsammans, sedan med hjälp av observationsprotokoll från Uppsala Universitet.

En del av lärarnätverket är att visa på och i praktik erfara olika verktyg för dialog, denna gång "fiskskål" som vi hämtat från Metodboken/Metodbanken. Vikten av facilitering blev åter tydlig, men också hur många alternativ det finns till "popcorn" (dvs: den som har mod och röstresurser tar och får talutrymmet, de flesta andra tystnar och kan stundtals fokusera på annat).

Sist men inte minst avrundade vi i att lyfta frågan om KO-testet även kan tänkas fungera som raster för analys av läromedel och lärresurser? Dessa måste självklart väljas och väljas bort medvetet och professionellt. Uppsala är aktiv part i ett nytt Vinnovaprojekt "testbäddar digitala lärverktyg" som är tänkt att fördjupa och vidga kunskapsläget även här.

Ett extra tack till psykolog Stefan Boström som var med och ledde januari månads lärarnätverk med tema från Elevhälsopodden: Elevhälsa i varje klassrum. Men framförallt tack till alla engagerade, kompetenta och professionella lärare som aktivt deltar i lärarnätverket! #delakultur är något vi gör tillsammans!

(2)Kommentera

Kommentarer(2)

  • 4 februari 2020
    Tack själv Magnus, det var häftigt att få interagera så intensivt alla nätverkare!
  • 4 februari 2020
    Tycker Stefan ^^^