Allsidig bedömning och underlag?

Magnus Blixt25 mars 2020

Vågorna går som ofta delvis höga i sociala medier, om man tittar efter ser man en stor gemenskap hos skolmänniskor som delar tips och tankar med varandra. Absolut en möjlig hjälp på vägen, om man bara lyckas hantera informationsstressen och göra egna medvetna val. Pedagog Uppsala bidrar med konkreta videoinstruktioner för distans- och fjärrundervisning via Teams (grundskolan) resp It'slearning (gymnasiet), samt en länklista till en mängd andra resuser.

Lärarröster från Sociala media

En debatt i lärarkretsar är hur distans/fjärrundervisning kan tänkas förhindra eller försvåra rättssäker bedömning.

För hur vet vi att det som eleven lämnar in verkligen är något eleven gjort, och inte gjorts av en "björntjänsthjälpande" förälder?

Jag tänker att det till stor del handlar om hur vi väljer att utforma våra professionella bedömningsintrument, vilket förstås bör vara en del i medveten undervisningsdesign redan från start: Hur tar jag reda på om de lärt sig det som undervisningen syftade till?

Här en resurs ur resurssamlingen som resonerar vidare kring denna fråga. Enbart skriftliga prov eller inlämningsuppgifter fungerar inte längre på distans, de behöver kompletteras eller ersättas av andra former. Exempelvis att eleven muntligt får redogöra för sitt arbete, opponera med kamrater, spela in en film osv - vilket går att göra även på distans om man har de tekniska verktygen för det (och i nödfall fungerar det med vilken mobiltelefon som helst). 

Min mellandotter har t ex i omgångar fått i uppgift att spela in korta vloggar (mobilfilmer, vilka skickats in till läraren via deras portal) där hon:

  • lagar mat och berättar vad/hur hon gör (på både engelska och svenska, bedömning i såväl HKK som i Sv/Eng)
  • berättar på franska/engelska/svenska vad hon gör på fritiden (innan Corona, bedömning i såväl Id som Moderna språk)
  • redogör för sin problemlösning i matematik (bedömning i matematik)
  • instruerar en kamrat i rytmisk rörelse till musik (bedömning idrott)

Hon har verkligen gått igång på dessa uppgifter och jag tänker även att de torde ha varit effektfulla bedömningsunderlag för respektive lärare, som i lugn och ro haft möjlighet att göra en samlad bedömning istället för att försöka fånga uppvisade kvaliteter i en komplex undervisningssituation.

Högstadieläraren Maja Back Lakic tipsar om hur hon via iPads samlar in underlag för muntliga förmågor på Västra Stenhagen i bloggen Mitt formativa klassrum.

Själv lät jag som klasslärare mina elever spela in sin läsning varje vecka, ca en minut, antingen från den bok de för tillfället läste eller mer riktat med olika genre och betoningar. Att lyssna på läsning och ge feedback vet vi är viktigt, men att göra det i ett klassrum blir sällan särskilt lyckat - vare sig för feedbacken eller för arbetsron. Här fick eleverna läsa in i lugn och ro, varhelst och närhelst det passade dem - och jag kunde i lugn och ro ge var och en kort och effektfull återkoppling (digitalt förstås, ibland i text, ofta i röst - 65 elever tog ca 90 minuter - man behöver inte lyssna på hela minuten för att kunna ge feedback, jag fick snart ihop ett litet feedbackbibliotek). 

En riktigt stor vinst med ovanstående var också när eleven inför utvecklingssamtal på våren fick i uppgift att lyssna på sin egen läsning i augusti, oktober och januari samt berätta om skillnaden... Det gav även vårdnadshavare en och annan aha-upplevelse (inte minst den som på fullt allvar påstod att sonen inte kunde fokusera mer än 30 sekunder på läsning, samtidigt som det fanns flera inspelningar över 3 min). 

  • Observera att vi INTE är satta att bedöma elever.
  • Lärare gör professionella bedöningar av elevers uppvisade kunskaper i förhållande till av staten satta kunskapskrav. 

När det gäller lärares bedömning av elevers uppvisade kunskaper tänker jag att yrkeslegitimerade självklart utgår från de styrdokument som faktiskt finns. Även om man inte sätter betyg så finns det ett och annat att hämta i Skolverkets allmänna råd om "Betyg och betygssättning" (notera också att "Allmänna råd" inte är någon tipskatalog i allmänhet, utan ett styrdokument som ska följas om man inte kan visa att det egna alternativet fungerar minst lika bra). 

"Utöver att stödja elevernas kunskapsutveckling behöver
 bedömningssituationerna även ge läraren ett brett och varierat underlag för en allsidig utvärdering
"//Skolverkets Allmäna råd 

Vi bör också gå till själva läroplanen. Exempelvis i kursplanen för Biologi, kunskapskrav åk 9, är ”skriftliga redogörelser” två ord av 324, där ”samtala”, ”diskutera”, ”resonemang”, ”formulera”, ”beskriva” alla istället förekommer minst en gång var...

Kursplanen för Historia nämner inte skrivande över huvudtaget, däremot kunskaper, resonemang, förklara, undersöka, hänvisa...

Svenska, Engelska och Moderna språk nämner förstås skriva - men också många andra förmågor och färdigheter. Här exempel från kursplanen i Moderna språk, kunskapskrav för A i åk 6;

"I muntliga och skriftliga framställningar av olika slag kan eleven formulera sig enkelt och relativt tydligt med vanliga ord och fraser. I muntlig och skriftlig interaktion kan eleven uttrycka sig enkelt och relativt tydligt med vanliga ord och fraser. Dessutom kan eleven använda sig av några strategier som löser enkla problem i interaktionen."

För inte kan vi tänka att enbart skriftliga uppgifter räcker som "brett och varierat" underlag, eller? 

"Inför betygssättningen behöver läraren samla in ett brett och varierat bedömningsunderlag. Det innebär att läraren då och då behöver kontrollera sitt bedömningsunderlag mot kunskapskraven för att säkerställa att det kommer att finnas tillräckligt underlag för en allsidig utvärdering av elevens kunskaper vid tiden för betygssättningen."/Skolverkets Allmäna råd

(1)Kommentera

Kommentarer(1)

  • Magnus Blixt 30 mars 2020
    Nu kom Skolverkets stöd för bedömning på distans: https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/bedomning-nar-undervisningen-sker-pa-distans