Multimodalt med Andersson & Jernebring

Vi är lärare på Knutby skola och jobbar i låg- respektive mellanstadiet. Vi arbetar en hel del med att möta alla elever på den nivå de befinner sig och med de metoder samt arbetssätt som passar dem bäst. När vi på vår skola nu samtidigt läser specialpedagogik för lärande, har vi fått upp ögonen ännu mer för hur viktigt det är att testa olika metoder för att fånga alla elever. Digitala verktyg är för oss en naturlig och självklar del i undervisningen. Vår ambition är att lägga upp blogginlägg ca 3-4 gånger per månad och dessa kommer i huvudsak att vara inspirerade av multimodala verktyg, individuella lärstilar och digital teknik.

  • Fågelfakta i tre steg med stöd av Office 365

    Annika Andersson2021-06-24

    Det var i mars och fåglarna började röra på sig i skogen. Det var det åter dags att jobba med faktatexter, eller beskrivande texter som det också kallas. Vi hade redan tidigare under terminen jobbat med faktatexter enligt cirkelmodellen. Då hade eleverna fått välja ämne själva. Något som jag upptäckte blev svårt för en del som valt ämnen, där de själva tyckte att det mesta var självklart men jag och många andra inte förstod alla termer och innehåll. Nu var det förutbestämt att arbetet skulle handla om fåglar, men eleverna fick själva välja vilken fågelart de ville skriva om.  När jag presenterade arbetsområdet beskrev jag det i tre steg. Att skriva en faktatext, göra en Power Point-presentation och att redovisa den. Instruktionerna gick jag som vanligt igenom på projektorn där jag visade en Power Point. Instruktionerna fick eleverna även i Uppgifter på Teams, där de kunde läsa den om och om igen. Eleverna fick tre veckor på sig att göra arbetet.

     

    Pp med instruktioner 

     

    Nytt för den här gången var, att jag för att underlätta för de elever som jag vet har svårt att planera och följa instruktionerna under det enskilda arbetet, gjorde en checklista. Denna bestod av en arbetsordning med fler konkreta detaljer än på PP-instruktionen, och med rutor att kryssa i. Jag gjorde den i Word. Det här arbetssättet förenklade för alla elever som har svårt att fokusera på en sak i taget. Att de dessutom skulle göra och få texten godkänd först för att gå vidare gav mig också möjlighet att ge feed back i ett ganska tidigt skede. Jag såg att checklistan blev ett bra stöd för de flesta elever. 

     

     

    Checklista i word

     

    När eleverna hade fått godkänt på sin beskrivande text som de skrivit i word, där de hade de underrubriker som efterfrågades, namn och utseende, ungarfödabo, förekomst, övrig, använt ämnesspecifika  ord, samt stavat rätt, var det dags för dem att börja jobba med sin Power Point. 

     

    Elev-pp

     

    Feed back fick de givetvis då jag skickade tillbaka worddokumentet i funktionen Uppgifter på Teams. Där kan man göra tydliga kommentarer i marginalerna och det blir enkelt för eleverna att ta till sig rättelserna och förbättra sina texter. Eleverna i min klass hade redan jobbat med Power Points och de visste hur man lägger in bild, text och byter slides på olika sätt. Nytt för oss var att lägga in länkar, (Här blev det aktuellt när de ville lägga till fågelns läte.) men även att använda fältet för anteckningar. Genom att använda det worddokument som eleven redan skrivit och fått godkänt på som grund, gick det lätt. De kopierade de olika styckena och la in i fältet för anteckningar och va in en lämplig bild som skulle visas medan de läste upp faktan. Resultatet blev en mycket proffsig och bra redovisning på projektorn, där eleverna såg sin dator med kommentarerna och visste precis vad de skulle säga under sin redovisning samtidigt som de kunde visa bilder som var anpassade till innehållet. Vi hade vid genomgången av PP-delen pratat om att man inte ska skriva så mycket text i PP:n, eftersom det är jobbigt att lyssna och läsa samtidigt, något som de flesta höll med mig om. För en del elever tog arbetet med PP:n längre tid, då de ville hitta lösningar med läckra sidbyten och animeringar. Om man bara låter eleverna testa appar och webbsidor, så lär de sig mycket mer än du räknat med. Dessutom får man själv ofta lära sig en hel del nytt.

     

    Elev-pp

     

    När det började närma sig redovisning fick eleverna själva välja hur deras redovisning skulle ske. Jag poängterade att det bästa var att redovisa inför helklass, men om man kände sig väldigt orolig inför det fanns också möjligheten att redovisa i mindre grupp (ca 4 elever). In en formsenkät gjorde eleverna sitt val och ungefär halva klassen valde att redovisa inför helklass, något de också fick belöning för, då de fick en extra rast medan kompisarna redovisade i mindre grupper.  

     

    Forms

     

     

    Faktum är att en av eleverna som planerat att redovisa inför helklass blev tvungen att vara hemma dagen för redovisning, men i ett Teamsmöte kunde han dela sin PP men mig och ändå genomföra redovisningen. 

     

    När arbetet med fågelfakta var avslutat kunde jag pricka av många kunskapsmål under detta arbete, men valde följande.

    Matris

    I detta arbete som tog oss ca tre veckor att klara av, kunde jag ha valt många fler kunskapsmål att arbeta mot, men för att jag ska känna att jag verkligen kan göra en rättvis bedömning vill jag inte plocka in för många mål. Jag mycket nöjd med arbetsgången, den nya checklistan och på det ansvarsfulla och fokuserade arbetsklimat som rådde i klassen under arbetet. Jag tänker mig att redan i början av höstterminen använda mig av samma arbetsmetod och instruktion (något modifierad) när vi läser något So-ämne. Min erfarenhet är att när eleverna får jobba på samma sätt flera gånger, särskilt när det funkar så bra, blir de trygga och presterar bättre. De som eventuellt var lite osäkra under arbetet med fåglar, kommer troligtvis lyckas bättre när vi gör samma sak en gång till. 

    (0)Kommentera
  • Undervisar förstaklassare på distans

    Annika Andersson2021-05-25

    När kollegan Sara Palmqvist inte längre kunde undervisa sin klass, till följd av graviditet hittade hon tillsammans med skolans ledning andra möjligheter. Eleverna hade Sara haft sedan de började förskoleklass och de hade börjat få in goda rutiner i skolarbetet när det gäller olika moment både analogt och digitalt. När det var dags, gick hon ner till att arbeta 50 procent, alltså två dagar i veckan. Arbetstiden har hon lagt på dels utomhusundervisning, dels på fjärrundervisning. På förmiddagarna arbetar hon utomhus tillsammans med eleverna, medan hon två eftermiddagar i veckan undervisar dem på distans. Under resterande vecka har Sara uppbackning av en vikarierande lärare och resurspersonal.

    Sara planerar alla lektioner i detalj, så att pedagogerna i klassrummet, som inte har samma möjlighet till planering, kan fokusera på att göra de förberedelser som krävs inför lektionerna, samt hålla ihop gruppen med allt vad det innebär. När Sara förbereder lektionerna försöker hon att hålla en röd tråd, på så sätt att matteuppgifterna utomhus också är kopplad till det man gör i matteboken senare. Hon tror också att det är viktigt att inte spreta med för många olika uppgifter och metoder, när man är i starten av ett sådant här arbetssätt. Dessutom menar hon att det underlättar när man är fler vuxna som samarbetar med en elevgrupp om det finns tydlighet i vilka material och metoder man använder. Man håller sig till de rutiner som klassen tillsammans har jobbat fram och de bidrar till en trygghet i det nya.

    MicrosoftTeams-image (50).png

    När Sara jobbar har klassen alltid samling utanför entrén. Hon kollar närvaron och berättar vad klassen ska göra och var de ska gå. När de kommer till utflyktsplatsen går Sara igenom dagen i detalj. Hon avslutar de här dagarna digitalt på projektorn. Då kan de summera och utvärdera dagen. Eleverna i klassrummet och Sara hemifrån.

    Vissa ämnen passar bättre att genomföra utomhus än andra tycker Sara, som planerar många av matte, svenska, och tekniklektionerna ute medan SO, bild tillsammans med svenska kopplas ihop till olika temaarbeten och läggs genomförs i klassrummet. Att arbeta tematiskt fungerar bra menar hon, när man är fler vuxna som jobbar tillsammans på det här sättet. Sara berättar att hon i övrigt har hållit sig hårt till de aktiviteter som eleverna vant sig med och som hon vet fungerar bra, tex mattebok, läspar och läsläxor.

    När Sara jobbar med eleverna på distans gör hon det via Teams. Där delar hon skärm med klassen och för eleverna som är vana sedan Sara befann sig i klassrummet är det helt naturligt att titta på skärmen. Skillnaden är att nu är Sara på skärmen istället och en annan pedagog finns i klassrummet.

    MicrosoftTeams-image (53).png

    Vid genomgångar och gemensamt arbete sker kommunikationen på samma sätt som då Sara befann sig i klassrummet. Eleverna få räcka upp handen och få ordet. När de arbetar i grupp “följer Sara med” till ett grupprum och stöttar den gruppen separat i iPad via Teams. Resursen är då kvar med resten av eleverna i klassrummet och stöttar där.

    MicrosoftTeams-image (52).png

    Den digitala undervisningen, bortsett från projektorn är något relativt nytt för klassen. Därför har Sara valt att starta upp ett temaarbete där eleverna får lära sig att skriva sagor. Lektionerna är utformade på samma sätt varje gång, för att de lättare ska komma in i undervisningsformen. Eleverna får börja med att se samma Power Point varje lektion. Där lägger Sara till nya sidor för varje lektion. Man börjar alltid med att återkoppla till det man gjorde gången innan för att sedan gå vidare till nästa moment. Sara använder sig av färgkoder och mallar som är samma genom hela arbetet, för att skapa struktur och tydlighet. Det enda som skiljer lektionerna åt är progressionen som sker för att eleverna ska komma framåt i sin förståelse kring sagor och deras eget skapande. Eleverna skriver sina texter i One Note, som är den plattformen som flera av klasserna på Knutby skola valt att inleda skrivandet på. Här kan Sara ge respons i lugn och ro hemifrån, men givetvis skrivs en hel del texter på papper. Dessa kan Sara få hem och reflektera över för att senare ge respons på när de ses. Då eleverna fortfarande är små och inte kan kommunicera fritt med skrivande är det viktigt att hålla i gång relationerna till dem när de arbetar ute. 

     

    MicrosoftTeams-image (51).png

    (4)Kommentera
  • Litteracitet

    Erica Jernebring2021-04-27

    Under läsåret HTVT 20/21 har jag fokuserat extra mycket på ordet litteracitet som är ett av Uppsala kommuns prioriterade områden. Litteracitet är så mycket mer än att bara läsa en bok. Våra elever möter många olika texter hela det vakna dygnet utan att tänka på det så som sociala medier, olika chattar, välja låt/film/serie från en streamingmetoder eller sajt etc.

     

    Skolverkets definition av litteracitet är: "Ett bredare begrepp som omfattar alla aktiviteter som i ett socialt sammanhang kan kopplas direkt eller indirekt till skriven text."  Jag anser personligen inte att detta beskriver det breda området litteracitet  men ger möjligheter för det. För mig finns litteracitet  i allt, i alla ämnen. Från att titta källkritiskt på en text till att förstå hur vattnets kretslopp fungerar. Mina ledord när jag planerat lektioner där mina elever möter texter har varit de begrepp som Ulrika tipsade om i början av HT20 under en av hennes föreläsningar. 

    -               Att göra språkliga upptäcker

    -               Att skapa meningsfulla texter

    -               Att använda texter

    -               Att skapa utrymma för kritisk analys.

     

    Jag ville få eleverna känna att detta gav dem meningsfullhet, att det var värt att läsa olika texter. Men en text kan behandlas på olika sätt. Vi har skapat teater, gjort stop motions, skapat trailers för olika texter vi mött.

     Elevernas intresse växte under läsåret och många kände en meningsfullhet över vårt arbete men även ett ansvar att blir en bättre läsare. Då eleverna själva vill bli bättre läsare har deras  ansvarskänsla har helt enkelt växt enormt med hjälp av de ledord Ulrika  förläste om. 

     

    Elever har helt andra medievanor nu jämfört med bara några år sedan. Jag brukar dagligen försöka få till olika samtal med eleverna om vad de egentligen gör på nätet. Tyvärr kan jag erkänna att jag hade mina fördomar innan jag började dessa samtal. Jag tänkte helt enkelt att en elever som gå i åk3 använder väl nätet till att spela online, sitta på Snapchat samt eller skicka sms. Jag fick snabbt tänka om och bearbeta mina fördomar då det visade sig snabbt att jag hade väldigt väldigt fel om vad en åk3 surfar runt på. Absolut det spelas en del(men mycket mindre än vad jag trodde). Utan mina elever berättade att dom brukar gå in på Lilla Aktuellt sajten för att få bättre koll på den pandemin vi har(då de tycker att den sajten ger bra information) andra elever kollar på youtube hur man bakar ”den perfekta muffinsen med glasyr”, medan några satt och tittade på olika klipp om hur man tar sig vidare i Minecraft. Efter jag tänkt på vad mina elever gör så inser jag att ledordet i allt de surfar på är en definition av litteracitet. Så det är helt enkelt min tur att lyssna på dem och låta eleverna lära mig deras litteracitet. 

    (0)Kommentera
Visar -2 - 0 av 44 Visa fler