Multimodalt med Andersson & Jernebring

Vi är lärare på Knutby skola och jobbar i låg- respektive mellanstadiet. Vi arbetar en hel del med att möta alla elever på den nivå de befinner sig och med de metoder samt arbetssätt som passar dem bäst. När vi på vår skola nu samtidigt läser specialpedagogik för lärande, har vi fått upp ögonen ännu mer för hur viktigt det är att testa olika metoder för att fånga alla elever. Digitala verktyg är för oss en naturlig och självklar del i undervisningen. Vår ambition är att lägga upp blogginlägg ca 3-4 gånger per månad och dessa kommer i huvudsak att vara inspirerade av multimodala verktyg, individuella lärstilar och digital teknik.

  • Undervisar förstaklassare på distans

    Annika Andersson2021-05-25

    När kollegan Sara Palmqvist inte längre kunde undervisa sin klass, till följd av graviditet hittade hon tillsammans med skolans ledning andra möjligheter. Eleverna hade Sara haft sedan de började förskoleklass och de hade börjat få in goda rutiner i skolarbetet när det gäller olika moment både analogt och digitalt. När det var dags, gick hon ner till att arbeta 50 procent, alltså två dagar i veckan. Arbetstiden har hon lagt på dels utomhusundervisning, dels på fjärrundervisning. På förmiddagarna arbetar hon utomhus tillsammans med eleverna, medan hon två eftermiddagar i veckan undervisar dem på distans. Under resterande vecka har Sara uppbackning av en vikarierande lärare och resurspersonal.

    Sara planerar alla lektioner i detalj, så att pedagogerna i klassrummet, som inte har samma möjlighet till planering, kan fokusera på att göra de förberedelser som krävs inför lektionerna, samt hålla ihop gruppen med allt vad det innebär. När Sara förbereder lektionerna försöker hon att hålla en röd tråd, på så sätt att matteuppgifterna utomhus också är kopplad till det man gör i matteboken senare. Hon tror också att det är viktigt att inte spreta med för många olika uppgifter och metoder, när man är i starten av ett sådant här arbetssätt. Dessutom menar hon att det underlättar när man är fler vuxna som samarbetar med en elevgrupp om det finns tydlighet i vilka material och metoder man använder. Man håller sig till de rutiner som klassen tillsammans har jobbat fram och de bidrar till en trygghet i det nya.

    MicrosoftTeams-image (50).png

    När Sara jobbar har klassen alltid samling utanför entrén. Hon kollar närvaron och berättar vad klassen ska göra och var de ska gå. När de kommer till utflyktsplatsen går Sara igenom dagen i detalj. Hon avslutar de här dagarna digitalt på projektorn. Då kan de summera och utvärdera dagen. Eleverna i klassrummet och Sara hemifrån.

    Vissa ämnen passar bättre att genomföra utomhus än andra tycker Sara, som planerar många av matte, svenska, och tekniklektionerna ute medan SO, bild tillsammans med svenska kopplas ihop till olika temaarbeten och läggs genomförs i klassrummet. Att arbeta tematiskt fungerar bra menar hon, när man är fler vuxna som jobbar tillsammans på det här sättet. Sara berättar att hon i övrigt har hållit sig hårt till de aktiviteter som eleverna vant sig med och som hon vet fungerar bra, tex mattebok, läspar och läsläxor.

    När Sara jobbar med eleverna på distans gör hon det via Teams. Där delar hon skärm med klassen och för eleverna som är vana sedan Sara befann sig i klassrummet är det helt naturligt att titta på skärmen. Skillnaden är att nu är Sara på skärmen istället och en annan pedagog finns i klassrummet.

    MicrosoftTeams-image (53).png

    Vid genomgångar och gemensamt arbete sker kommunikationen på samma sätt som då Sara befann sig i klassrummet. Eleverna få räcka upp handen och få ordet. När de arbetar i grupp “följer Sara med” till ett grupprum och stöttar den gruppen separat i iPad via Teams. Resursen är då kvar med resten av eleverna i klassrummet och stöttar där.

    MicrosoftTeams-image (52).png

    Den digitala undervisningen, bortsett från projektorn är något relativt nytt för klassen. Därför har Sara valt att starta upp ett temaarbete där eleverna får lära sig att skriva sagor. Lektionerna är utformade på samma sätt varje gång, för att de lättare ska komma in i undervisningsformen. Eleverna får börja med att se samma Power Point varje lektion. Där lägger Sara till nya sidor för varje lektion. Man börjar alltid med att återkoppla till det man gjorde gången innan för att sedan gå vidare till nästa moment. Sara använder sig av färgkoder och mallar som är samma genom hela arbetet, för att skapa struktur och tydlighet. Det enda som skiljer lektionerna åt är progressionen som sker för att eleverna ska komma framåt i sin förståelse kring sagor och deras eget skapande. Eleverna skriver sina texter i One Note, som är den plattformen som flera av klasserna på Knutby skola valt att inleda skrivandet på. Här kan Sara ge respons i lugn och ro hemifrån, men givetvis skrivs en hel del texter på papper. Dessa kan Sara få hem och reflektera över för att senare ge respons på när de ses. Då eleverna fortfarande är små och inte kan kommunicera fritt med skrivande är det viktigt att hålla i gång relationerna till dem när de arbetar ute. 

     

    MicrosoftTeams-image (51).png

    (4)Kommentera
  • Litteracitet

    Erica Jernebring2021-04-27

    Under läsåret HTVT 20/21 har jag fokuserat extra mycket på ordet litteracitet som är ett av Uppsala kommuns prioriterade områden. Litteracitet är så mycket mer än att bara läsa en bok. Våra elever möter många olika texter hela det vakna dygnet utan att tänka på det så som sociala medier, olika chattar, välja låt/film/serie från en streamingmetoder eller sajt etc.

     

    Skolverkets definition av litteracitet är: "Ett bredare begrepp som omfattar alla aktiviteter som i ett socialt sammanhang kan kopplas direkt eller indirekt till skriven text."  Jag anser personligen inte att detta beskriver det breda området litteracitet  men ger möjligheter för det. För mig finns litteracitet  i allt, i alla ämnen. Från att titta källkritiskt på en text till att förstå hur vattnets kretslopp fungerar. Mina ledord när jag planerat lektioner där mina elever möter texter har varit de begrepp som Ulrika tipsade om i början av HT20 under en av hennes föreläsningar. 

    -               Att göra språkliga upptäcker

    -               Att skapa meningsfulla texter

    -               Att använda texter

    -               Att skapa utrymma för kritisk analys.

     

    Jag ville få eleverna känna att detta gav dem meningsfullhet, att det var värt att läsa olika texter. Men en text kan behandlas på olika sätt. Vi har skapat teater, gjort stop motions, skapat trailers för olika texter vi mött.

     Elevernas intresse växte under läsåret och många kände en meningsfullhet över vårt arbete men även ett ansvar att blir en bättre läsare. Då eleverna själva vill bli bättre läsare har deras  ansvarskänsla har helt enkelt växt enormt med hjälp av de ledord Ulrika  förläste om. 

     

    Elever har helt andra medievanor nu jämfört med bara några år sedan. Jag brukar dagligen försöka få till olika samtal med eleverna om vad de egentligen gör på nätet. Tyvärr kan jag erkänna att jag hade mina fördomar innan jag började dessa samtal. Jag tänkte helt enkelt att en elever som gå i åk3 använder väl nätet till att spela online, sitta på Snapchat samt eller skicka sms. Jag fick snabbt tänka om och bearbeta mina fördomar då det visade sig snabbt att jag hade väldigt väldigt fel om vad en åk3 surfar runt på. Absolut det spelas en del(men mycket mindre än vad jag trodde). Utan mina elever berättade att dom brukar gå in på Lilla Aktuellt sajten för att få bättre koll på den pandemin vi har(då de tycker att den sajten ger bra information) andra elever kollar på youtube hur man bakar ”den perfekta muffinsen med glasyr”, medan några satt och tittade på olika klipp om hur man tar sig vidare i Minecraft. Efter jag tänkt på vad mina elever gör så inser jag att ledordet i allt de surfar på är en definition av litteracitet. Så det är helt enkelt min tur att lyssna på dem och låta eleverna lära mig deras litteracitet. 

    (0)Kommentera
  • Elevdelaktighet - med Whiteboard

    Annika Andersson2021-03-29

    Genom åren som jag arbetat som lärare har jag sett hur både gruppens gemenskap och elevens enskilda ansvarstagande och motivation främjats när alla får vara med och bestämma. När det nu blev dags för en ny utedag för klassen, var det naturligt att fråga dem hur de tyckte att vi skulle lägga upp dagen.

     

     

    Efter en brainstorm på den fysiska whiteboarden hade vi en gemensam bild av vad vi tyckte att dagen skulle innehålla. Sedan flera års erfarenhet av våra heldagar, vet eleverna att vi alltid börjar med att arbeta när vi kommer ut i skogen, för att i slutet av utedagen ägna oss åt fria aktiviteter och rast. De elever som var nya fick snabbt av övriga elever, en liten introduktion i rutinerna för klassens utedagar. När vi några dagar senare tog upp punkten igen, var det dags att välja vilket område man själv ville arbeta med. Tre elever hade föreslagit att vi skulle lära oss om fåglar, och de tog själva ansvar för det området. 7 elever hade satt upp sig på bakning och matlagning. De som ville ansvara för bakningen sökte genast upp recept på pinnbröd och började att räkna ut ett dubblat recept, medan matlagarna tillsammans med mig började skriva inköpslista på en kött- och grönsaksgryta. Ett annat gäng började hitta på lekar och en rörelsebana som klassen kunde göra i skogen och ytterligare en grupp försökte hitta inspiration på nätet på saker som man kunde snida med morakniv.

     

     

    De olika lapparna som eleverna planerade för sina grupper på, fotade jag och skapade av dem en sida i Microsoft Whiteboard. Det är en sida som går bra att dela på Teams, vilket är praktiskt om eleverna eller jag själv, behöver titta till listor och planering.

     

     

    Ett par dagar efter att vi hade delat upp oss i grupper blev fler elever sjuka. Av dessa var två av de tre som var ansvariga för ”fågelgruppen” hemma. Sjuka men tillräckligt pigga för att vilja arbeta. Jag föreslog att de skulle planera sin aktivitet till utedagen och det gjorde de. I Teams chatten samarbetade de hemifrån, medan de skapade en Power Point med frågor till en tipsrunda. Under dagen kunde de också få feed back från mig, men det enda jag behövde tillägga var att de skulle leta upp tipskuponger på nätet, som vi kunde skriva ut senare. Hela frågepromenaden inklusive kuponger skickade de mig i Teams chatten på eftermiddagen. 

     

     

    När det var dags för utedagen (Alla var friska.) startade vi den, som alltid när vi gör schemabrytande aktiviteter, med att gå igenom den punkt för punkt. Min plattform för dagordningar brukar alltid vara Power Point. Jag tycker att det är en skådligt och bra presentation att spara både som bild och dokument, så att elverna kan återkomma till den. För en del elever kan det också vara bra att ha möjlighet att gå igenom dagen kvällen innan hemma med sina föräldrar. Det går ju lätt om den ligger i Teams inlägg. 

     

     

    Utedagen blev såklart toppen, när vi hade planerat den så bra tillsammans. Vi dokumenterade rubbet. Från eldborrens idoga snurrande till ballansgången på de hållbara knutarna, som eleverna lärt sig om på tekniken till den delikata grytan och bröden. (Under utvärderingen kom bakgruppen fram till att de något degiga bröden hade kunnat räddas om de gjort dem något tunnare eller haft mera glöd under muurrikan.)

     

     

    Eleverna frågade när vi kom hem om vi inte kunde gå ut oftare. Javisst, sa jag, bara vi kan koppla våra aktiviteter till målen i olika ämnen. Genom elevernas delaktighet kommer det medvetna lärandet ytterligare öka. Nu funderar jag på att inför nästa utedag, göra en mall för planeringen där elverna också får lägga in vilka mål vi arbetar mot när vi är i skogen...

    (0)Kommentera
Visar 1 - 3 av 43 Visa fler