Pedagogiskt ABC

PEDAGOGISKT ABC 
(Acceleration, Berikning, Coachning )

Acceleration
Acceleration handlar om att ge elever möjlighet att gå fortare fram i skolundervisningen. Det finns olika typer av acceleration. Bland annat dessa:

  • Eleven hoppar över uppgifter/moment och går fortare fram inom ramen för den egna klassen
  • Eleven flyttar upp en eller flera årskurser
  • Eleven följer partiellt en klass i högre årskurs

Vilken typ av acceleration som är bra för en elev är individuellt och beror också på sammanhanget. För vissa elever är t ex uppflyttning till högre årskurs något mycket positivt, för andra elever är andra former av acceleration att föredra.  Vad som är bäst beror på många faktorer, dels sådant som har att göra med elevens grad av mognad, kunskapsnivåer i olika ämnen, dels sådant som har att göra med hur skolan är organiserad och hur väl eleven fungerar i sin klass.

Vanliga frågor när det gäller acceleration i form av uppflyttning till högre klass är: Hur mår elever av att flyttas upp i skolsystemet? Finns inte en uppenbar risk för svårigheter kopplade till att en yngre elev socialt och emotionellt kan vara på en annan nivå än de äldre klasskamraterna?
Dessa frågor har inget givet svar, men är viktiga att beakta. Vissa forskare (t ex Joan Freeman) avråder från att flytta upp elever. Andra (t ex Joseph Bates) har en motsatt ståndpunkt. På motsvarande sätt går det att hitta elever som är väldigt nöjda med uppflyttning och andra som när de ser tillbaka på sin skoltid menar att uppflyttning till högre årskurs har haft negativa konsekvenser.  Återigen: det krävs individuella överväganden. Det finns dock en del belägg som tyder på att det för de flesta är en fördel med acceleration som innebär att man går med äldre elever. Linda Kreger Silverman, fil dr i pedagogisk psykologi och specialpedagogik refererar till Steenbergen-Hu och Moon som i sin metaanalys på området funnit att särskilt begåvade barn som accelererat på detta vis ”tyckte att det hade varit en stor fördel för dem i deras akademiska och socio-emotionella utveckling” (Silverman, sid 284).

Berikning
Acceleration är ett sätt att differentiera undervisningen. Ett annat sätt är det som kallas berikning, vilket innebär att eleven får bredda och fördjupa sina kunskaper. Eleven kan få arbeta med fördjupningsuppgifter inom samma område som klassen arbetar med, eller med helt andra områden       
   
Berikning kan alltså involvera andra områden än det som anges i det centrala innehållet. Det kan även innebära delvis acceleration inom ett visst område. Till exempel skulle det kunna vara att studera matematiska objekt i olika dimensioner som görs inom universitetskurser i matematik. 
Ett exempel på berikande differentierad undervisning i svenska:

Vid arbetet med en klassisk saga kan alla i klassen arbeta med samma saga samtidigt som arbetet kan utvidgas med utmanande följdfrågor som är olika för olika elever. Det kan handla om att undersöka sagans tolkningsmöjligheter, till exempel hur kan sagan tolkas ur ett samhällsperspektiv? På vilket sätt förmedlar sagan samhällskritik? Elever kan få skapa en egen saga som gestaltar svårfångade problem och dilemman.

Fler exempel på anpassningar för elever med särskild begåvning här (PDF, 433 KB)

Coachning
Det händer att särskilt begåvade elever får läromedel och uppgifter som innebär acceleration utan att få undervisning eftersom läraren tänker att ”den där smarta eleven klarar det här på egen hand”.  Även om eleverna kan lära sig på egen hand så behöver de engagerade och kunniga vuxna för att orientera sitt lärande inom skolans ramar. Inte minst när eleven läser ämnen i egen takt krävs det en vuxen som vägleder eleven. Coachingen kan också innebära att tillsammans med hemmet hitta lösningar för en skolvardag där eleven fungerar och mår bra. 

De särskilt begåvade eleverna ska få undervisning även under accelererade och berikade studier, de ska inte förpassas till enbart självstudier. Dessutom behöver de här eleverna ofta ett mer personligt stöd till exempel i form av handledning av en mentor. Detta för att hjälpa dem att dels hitta och underhålla sin motivation och sina drivkrafter, dels forma en positiv självbild, eftersom de sällan har likar att spegla sig i inom sin åldersgrupp. Ett enda kvalitativt samtal kan göra stor skillnad för att förstå och bekräfta eleven, men det krävs ett kontinuerligt arbete med stimulans och acceptans för att en positiv utveckling ska ske.” (Mattsson och Pettersson, sid 2).

Checklista för coachning i klassrummet här (PDF, 319 KB)

UTGÅNGSPUNKTER

Några allmänna utgångspunkter gällande särskilt begåvade elever:

Ur skollagen:

”Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling.”
3 kap. 3 § skollagen (2010:800)

Ur Skolverkets stödmaterial om särskilt begåvade elever:

  • De ställer djuplodande frågor, vill förstå samband och det är vanligt att de läser mycket och gärna.
  • De har ofta en passion för precision, och för att analysera och lösa problem. Deras intellektuella nyfikenhet och förmåga till abstrakt tänkande gör att de ofta kognitivt ligger långt före sina jämnåriga
  • De särskilt begåvade eleverna tillbringar en stor del av sin skoltid med att vänta på att klasskamraterna ska göra färdigt.
  • Gruppen särskilt begåvade elever är så heterogen att det är svårt att generalisera om hur denna grupp förhåller sig till skolarbete och trivs i skolan.
  • Vissa vill gärna ifrågasätta – idéer, konventionell visdom, auktoriteter, allt är föremål för kritisk granskning.
  • De kan vara en stor tillgång om lärare känner till deras förmågor, förstår deras sätt att tänka och förhåller sig till det faktum att läraren inte alltid är den som vet mest.
  • Det är vanligt att rutinuppgifter och repetition är ett problem för särskilt begåvade elever. Många känner obehag av att tvingas göra uppgifter som de sedan länge förstått.
  • För vissa särbegåvade elever, som är vana vid att lära sig snabbt och lätt, finns en risk att de, när de stöter på något de inte förstår, ifrågasätter sig själva och sin förmåga. Vissa vill inte utsätta sig för den risken och försöker sig därför inte på något som de kan misslyckas med. 

Källor: 
Liljedahl, Mona (2017): Särskilt begåvade elever, pedagogens utmaning och möjlighet, Gothia Fortbildning, Stockholm.

Mattsson Linda & Pettersson, Eva:  2.1 Att undervisa särskilt begåvade elever, https://www.skolverket.se/download/18.5dfee44715d35a5cdfa2d41/1516017579465/Att-undervisa-sarskilt-begavade-elever.pdf

Silverman ,L.K ( 2016): Särskilt begåvade barn, Natur & Kultur, Stockholm.

Stålnacke Johanna, 1.2 Särskilt begåvade barn i skolan, https://www.skolverket.se/download/18.5dfee44715d35a5cdfa2d51/1516017579573/S

Uppdaterad: