Erkännande, relationer och nyfikenhet

”Jag slutar aldrig att förundras och imponeras av hur lärare engagerar och intresserar sig för elevernas lärande. År efter år riktar sig lärare till våra barn och tonåringar, ställer nyfikna frågor och vägleder med omsorg om både känslor och ny kunskap om världen. Och elevernas engagemang visar att det vi gör i skolan är viktigt och betydelsefullt” (Charlotte Rosenlöf, specialpedagog)

Ovanstående citat illustrerar en viktig faktor i all pedagogisk verksamhet: Engagemangets betydelse för personlig utveckling! Många är de barn, elever och föräldrar som kan berätta om hur avgörande det varit med lärare som lyckats skapa goda relationer baserade på nyfikenhet om, och erkännande av, individen.

En individs erkännande av sig själv kan sägas handla om ett individuellt självförverkligande. Detta kräver också att en ska bli erkänd av andra. För att uppnå det menar filosofen Axel Honneth att det behövs tre typer av erkännande för individen. Honneth har gjort en modell över hur det kan fungera:              

modell över tre typer av erkännande

Källa: Heidegren, sid 31

Den första typen av erkännande bygger på trygga, kärleksfulla relationer, enligt Honneth i familjekonstellationer. Vi kan också tänka att trygga pedagogiska relationer är avgörande för den här typen av erkännande. I ”Handlingsplan särskilt begåvade barn och elever” som SKL tillsammans med sju kommuner tagit fram, betonas vikten av att det finns pedagoger som genom aktiva och goda relationer stöttar, visar förståelse samt utmanar i en trygg miljö. Relationer är viktigt för allt lärande, utveckling och psykisk hälsa. Genom att vi erbjuder goda relationer kan särskilt begåvade barn och elever utveckla sina resurser, vilket möjliggörs om de känner sig sedda, lyssnade till och bekräftade. Det är pedagogen som ansvarar för att relationer byggs och etableras. Relationsskapandet sker när pedagogen visar lyhördhet för individens intressen och behov vilket ger eleven ökad delaktighet och upplevelsen av medinflytande. 
 
Särskilt begåvade barn och elever riskerar i ökad utsträckning att få klara sig själva men de liksom andra är i stort behov av positivt stöd, vägledning och stimulans. Att bygga goda relationer är ingen metod utan handlar om ett förhållningssätt som bör genomsyra varje dag i förskolan och skolan. Förhållningssättet bygger på förskolans och skolans värdegrund, där alla barn och elever ses som unika/olika, lika mycket värda, och ska bemötas utifrån den hen är.

Den andra typen är ett rättsligt erkännande. Här finns exempel som rösträtt för kvinnor eller HBTQ + människors rättigheter. Att dessa personer får ett erkännande genom lagar betyder dock inte per automatik att ett erkännande sker i relation till andra människor i samhället. Vi kan också tänka här att en skolas värdegrund, struktur, organisation och regelverk är en del av ett rättsligt erkännande. Att det nu finns en satsning för särskilt begåvade barn och elever i Uppsala kan betraktas som en del av ett rättsligt erkännande just för den elevgruppen.

Den tredje typen av erkännande är att få någon form av social uppskattning, där solidaritet är ett viktigt ledord. Detta leder till självuppskattning hos individen. För att en individ ska få en social uppskattning behövs nyfikenhet från andra runt omkring den. Nyfikenhet är ett aktivt undersökande, där pedagogen fokuserar på inre tillstånd hos det särskilt begåvade barnet/eleven. Vi ser att vikten av undersökandet ligger i att ta reda på känslor och tankar som är aktuella och relevanta snarare än det yttre beteendet. Pedagogen kan utifrån en genuin nyfikenhet få viktig och fördjupad kännedom om barnet/eleven och utifrån det anpassa lärmiljön och öka möjligheter för kunskapsinhämtning och välmående. Nyfikenhet står i nära relation med intresse för det särskilt begåvade barnet/eleven och är en central del i undervisningen.

Källor: 
Aspelin, J. och Persson, S. (2011). Om relationell pedagogik, Gleerups, Malmö

Handlingsplan särskilt begåvade barn och elever 2016, SKL i samarbete med sju kommuner
https://skl.se/download/18.1fae8ed6156b062e29497858/1473239906709/Handlingsplan-sarskilt-begavade-2016.pdf

Heidegren, Carl-Göran (2009): Erkännande, Liber, Stockholm

Juul, J. och Jensen, H. (2010). Relationskompetens i pedagogernas värld. Liber, Stockholm

Läroplan för förskolan. Reviderad 2016, Skolverket, Stockholm

Läroplaner för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Skolverket, Stockholm

Normell, M. (2012) Kunskap, fantasi och föreställningar - om mentalisering i lärarprofessionen, Studentlitteratur AB, Lund

Penje, S.  och Wistedt, I. 1.4 Att ge förutsättningar för skolornas arbete
https://www.skolverket.se/download/18.5dfee44715d35a5cdfa2d4d/1516017579281/Sarskilt-begavade-elever-att-ge-forutsattningar-for-skolors-arbete.pdf

Samtal och e-postkonversation med Charlotte Rosenlöf författare till, Relationernas betydelse i skolan - Berättelser från elevens livsvärld, Examensarbete Specialpedagogprogrammet (90 hp) Specialpedagogiska institutionen, Stockholm Vårterminen 2015, 2018-10-05, 2018-10,08

Uppdaterad: