Tillgängligt lärande

En blogg som samlar tankar, idéer, insikter och erfarenheter om hur vi tillsammans på bästa sätt kan utforma ett tillgängligt lärande i skolan - där lärmiljön bildar en HELHET fysiskt, psykosocialt, organisatoriskt, kulturellt och digitalt.

  • Studi för var och en?

    Magnus Blixt2019-12-05

    I dagarna två har ett pärlband av workshops om och med Studi för lärare och rektorer i Uppsala genomförts, såväl nybörjarintroduktion som seminarium för erfarna i kompetensteam. Studi började som ett Vinnovaprojekt riktat mot undervisning av nyanlända och kan där fylla en mycket viktig funktion på allt fler språk – men används nu alltmer på svenska, av elever med svenska som modersmål.

    Många ungdomars fokusspann är idag nere på 2-3 minuter. Det kan vi tycka mycket om och är en förmåga vi självklart i olika sammanhang behöver träna och lära – men samtidigt måste vi också utgå från tillvaron såsom den faktiskt ser ut. Rörliga bilder är idag ett självklart medium för många unga, dess multimodalitet avlastar kognitiva funktioner och gör att fler får möjlighet att faktiskt ta till sig information, fakta, begrepp. Varför skulle vi då välja att inte nyttja den möjlighet som ges för effektfull undervisning och effektfullt lärande? Om inget annat som ett komplement? Uppsala kommun betalar idag licens för samtliga lärare i Uppsala grundskolor och samtliga elever i åk 4-9. De korta filmerna, som finns i 11 olika skolämnen och översatta till ett antal olika språk (text och tal) spänner över en stor del av centralt innehåll, kan visas i undervisning men också ses hur många gånger man vill från vilken skärm man vill, varhelst man är. 

    Studi har också koll på sin data och ser att många elever är inne både kvällstid och till frukost - veckorna före nationella prov formligen exploderar användandet. Dessutom verkar 10-20% av eleverna se filmer som man kan anta inte hänger ihop med aktuell undervisning, utan snarare en önskan om bildning. Det är förstås också ett verktyg för elever som behöver många repetitioner, datorn tröttnar aldrig och är alltid i tjänst. Filmerna avslutas också med ett quiz (i olika nivåer), vilket alla som lyssnade på Anna Tebelius på UVUS-19 vet stärker lärandet.

    Som lärare - på alla stadier och i alla klassrum - kan man se Studi och andra liknande verktyg som

    • en del i ordinarie klassrumsundervisning, oavsett katederundervisning, grupp- eller eget arbete
    • en del i uppföljningen av arbete som görs, om man skapar uppgifter till sina elever
    • något att nyttja för elever som behöver ytterligare repetition
    • för elever som behöver utmanas vidare
    • som ett exempel på #rättläxa 
    • för att ge föräldrar med annat modersmål (och svenska) förståelse för begrepp och förmågor
    • för elever inom AST (enligt workshopdeltagare fungerar de väldigt bra då de är så avskalade)
    • ett verktyg som kan förklara hur vi ser på hedersproblematik på andra språk än svenska

    Du som är lärare i Uppsala kommuns grundskolor loggar in med din uppsala.se-adress. Om det inte fungerar väljer du "Glömt lösenord" alternativt skapar ett nytt konto, med uppsala-adressen. Hör av dig direkt till Studisupporten om du har några frågor, support ingår i avtalet!

    Studi är en av många leverantörer till Uppsala kommuns grundskolor, vi ser förstås gärna att fler tar liknande initiativ till ömsesidig nytta och gagn! Du som missade dessa workshops kan också få Studi ut till din skola, hör av dig direkt till dem! 

    (0)Kommentera
  • Lärarnätverk regerar!

    Magnus Blixt2019-12-03


    Sista veckan i november, "grått och lite småregnigt mest hela tiden" enligt Spanarna. Eller? I Tiundaskolans Forum har det snarare gnistrat och sprakat varje eftermiddag när nya grupper av engagerade lärare träffats för att tillsammans fundera över den viktiga frågan om "Tillgänglig lärmiljö – tillgängligt lärande, tillgänglig undervisning". Det har varit dags för Lärarnätverksträffar!

    Nätverket startade i våras, då som ett nätverk med fokus Bedömning För Lärande. Under hösten har det istället utifrån de prioriterade målen Digitalisering, BFL, Tillgänglig lärmiljö varit olika teman för varje träff: 

    Träffarna handlar om att lärare möts och tillsammans för dialog om tillvaron utifrån att #delakultur förbättrar lärares arbetsmiljö. Inspel kommer från andra lärare, andra verksamma i Uppsala samt utifrån – men det handlar snarare om att mötas i dialog än vara tyst mottagare av samlat mänskligt vetande.

    Lärarnätverk testar skolmöbler

    De tre lärmiljöträffarna blev förstås något olika beroende på att det alltid blir olika med deltagare, men i princip började vi med en kort incheckningsövning som bakgrund för kort diskussion om att lägga grund för psykosocial lärmiljö – inte minst utifrån Anna Tebelius Bodins föreläsning på UVUS om vikten av att få alla att sänka garden och öppna upp sig för varandra, som grund för lärande.

    En kort film från Skolverket är en god början, fram till och med liknelsen på hur samma frö gror väldigt olika i olika förutsättningar. Vi har de frön vi har och behöver göra vad vi kan för att skapa en så näringsrik och tillgänglig omgivning som möjligt via vår undervisning och vår lärmiljö.

    UR har material för nya lärare – inkl tips om lärmiljö, det fick bli nästa klipp.

    Här fanns det saker att diskutera, såväl goda poänger som sådant många önskade problematisera! Classroomscreen fick hålla ordning på tiden, vi hade kunnat diskutera länge. 

    För att variera våra sinnesintryck lyssnade vi sedan på ett utsnitt ur pod FUNKA med ADHD där en arkitekt berättar om tänkbara för- och nackdelar med att tänka och göra lärmiljö mer aktivitetsbaserad (14:55 in).

    Efter det ett utsnitt av samtal mellan förstelärare och fysioterapeut om vikten av variation och att inte ta bort alla faror – vilket i sig blir riktigt farligt i förlängning. Vi pratade även om möbler, inkl tips från Göteborg och lista på samtliga upphandlade leverantörer. Nedan en tydlig illustration från FormoMiljö på temat att ett och samma klassrum med samma möblemang kan möbleras på olika sätt, med olika möjligheter och utmaningar. På lärarnätverket fick vi även konkret prova och diskutera olika klassrumsmöbler/artefakter som Active-S lånade ut till ömsesidigt lärande (se bild ovan). 

    Ett klassrum - fyra olika lärmiljöer

    En stor inspiration för mig har varit Peter Lippman, förhoppningsvis kommer han till Uppsala i vår. På första träffen berättade lärarna på Tiundaskolan vilken nytta de haft av hans perspektiv utifrån när han besökte skolan i oktober. 

    SPSMs Värderingsverktyg för tillgänglig lärmiljö visades – inkl Österåkers öppna webbutbildning och Min skoldag som är ett supersmidigt sätt att få elever att reflektera kring sina behov och få ut en tydlig sida som lärare kan resonera om. Delaktighet i praktik!

    Exekutiva funktioner

    Karin Malmberg och Jenny Hörnqvist föreläste på UVUS och är intervjuade här på PU. De höll en fokuserad föreläsning om Kognitivt stöd och avlastning och sedan fick lärarna i grupper utforma ett skal till en undervisning och där använda deras supertydliga "checklista" för att resonera kring hur man från början i planeringen kan få in kognitiv avlastning så att fler elever lyckas lära.

    Efter hisspitch för kommande Elevhälsopodden var det dags att visa en kort film om Studi som tillgänglighetsverktyg för alla Uppsalas lärare och elever.

    Gå-tur som metod för att undersöka sin lärmiljö utifrån dess för- och dess nackdelar, vad kan det ge?

    Sist men inte minst lite mer framåt:

    • Föreläsning Tillgänglig lärmiljö/tillgängligt lärande/tillgänglig undervisning 22 januari kl 15.15-16.45
    • Workshop Tillgänglig lärmiljö på nya sätt 11 februari kl 15.15-17
    • Workshop Ny möblering i gamla rum? 3 mars kl 15.15-16.15
    • Edcamp/knytkonferens Tillgänglig lärmiljö på Infoteket 17/3 kl 17-20

    Vi ses o hörs! 

    (0)Kommentera
  • IBIS på PALS?

    Magnus Blixt2019-11-18

    Som en del i att arbeta med att tillgängliggöra den psykosociala och organisatoriska lärmiljön arbetar Uppsala sedan en tid med att implementera IBIS (Inkluderande Beteendestöd I Skolan) i ett antal skolor.  Ursprunget till IBIS kommer från norska PALS som i sin tur härrör från amerikanska PBS. Lite kort kan man säga att IBIS är en modell att tillsammans som skola ihålligt, datadrivet och evidensbaserat stärka tryggheten, arbetsron och rutinerna på skolorna, med fokus på förväntade beteenden. IBIS är tänkt leda till mindre stress hos lärare, ökad trygghet hos elever och på sikt förbättrade skolprestationer.

    Våra fyra instruktörer har alla utbildats i Oslo och/eller i Göteborg. De träffar Martin Karlberg från Uppsala Universitet månatligen för att tillsammans uppdatera IBIS-manualen och handleder sina IBIS-team (f n 18 stycken) minst varje månad.

    ”Har vi för bråttom blir det ingen effekt alls”/Lisbeth Beckmann, IBIS-instruktör

    Förra veckan var IBIS-instruktörerna och undertecknad på stor PALS-konferens i Göteborg med över 150 deltagare. Göteborg och kringkommuner arbetar sedan tidigare med PALS/IBIS. Ulricehamn kommun har precis klivit in i PALS/IBIS - för samtliga grundskolor och grundsärskolor, gymnasiet är tänkta att kliva in nästa år. De har även tagit med måltidsservice, städ och vaktmästeri. Konferensen bjöd på parallella seminarier med erfarenhetsutbyten på olika nivåer:

    • Uppsala bjöd på ett med våra erfarenheter där även Martin Karlberg var med via film
    • Riktat mot rektor med fokus på den viktiga och svåra implementeringen
    • Högstadiets särskilda utmaningar i PALS/IBIS
    • Systematiskt arbete med belöningar
    • Hur få till föräldraengagemang
    • Träna förväntat beteende.

    Att rektor är engagerad - inte minst i att skapa delaktighet hos personalen och hålla i, hålla ut, hålla om och framförallt hålla bort annat - var en ofta upprepad nyckelfaktor. Man måste få till fungerande team på skolan, som verkligen träffas när de ska och gör det de ska när de träffas. All implementering i skolan tar tid och ett system som omfattar så mycket av skolans kärnverksamhet ännu mer så - men ger förstås utdelning i relation till den energi man lägger in. Att göra IBIS halvhjärtat gör inte att det blir ens halvbra och man måste vara beredd att det tar tid - minst 3-4 år för att det verkligen ska ge förväntad effekt. Första tiden går en del tid och kraft i Uppsala åt till internt arbete med personalen, sedan är det så dags att implementera för elever. I Ulricehamn går man snabbare till verktygslådan och kommer först sedan till bakgrunden - lite samma fast olika medvetna vägval. Kata Nyhlén som tidigare föreläste för IBIS-teamen kring just det viktigt svåra med implementering gjorde också detta tydligt: vikten av medvetna val utifrån kontext, men aldrig omedveten avdrift. IBIS/PALS ska inte heller vara något utöver, utan en grund och struktur för det som ändå behöver diskuteras och göras - gemensamma förhållningssätt, kärnfrågor och tydlighet kring gemensamma förväntningar.

    Läs mer om IBIS här:

     

     

     

    (0)Kommentera
Visar 1 - 3 av 4 Visa fler