Skolbibliotekssamordnarens blogg

  • Rörelse och läsning

    Ulrika Håkansson Kallin2020-11-30

    Skolverket skriver att det är hela skolans ansvar att eleverna rör på sig, inte endast lärarna som undervisar i idrott och hälsa. Precis på samma sätt är det med litteracitet, det är hela skolans ansvar att arbeta språkutvecklande. På Bergaskolan har Markus, som både undervisar i idrott och hälsa och hem- och konsumentkunskap, och jag Ulrika, skolbibliotekarie samarbetat under höstenDet har blivit många roliga och lärorika lektioner. Tack Markus och alla elever för att jag har fått delta på era lektioner! Här kommer några exempel på vad vi har gjort. 

    När det var Skoljoggen så hade vi ett popup bibliotek med oss till skogen, mycket uppskattat. 

     

    Under Barnboksveckan satte vi upp fina bilder på olika författare som  Mitt digiloga klassrum  delar med sig avSedan gällde det att vara snabbast fram till författaren när vi sa en boktitel. Det blev en väldigt rolig utmaning och helt nya elever klev fram och tog plats på idrottslektionen.

     

    Vi har även veckans idrottare uppsatt på väggen vid idrotten, här försöker vi visa på mångfald och olika typer av idrotter. 

    Markus har börjat boktipsa på sina lektioner, allt för att vi ska få fler elever att bli intresserade av läsning. Läsande förebilder behövs även utanför biblioteket. 

     

      

     

    Här kommer lite olika länktips som vi använder oss av. 

    Skolverket ger här tips och inspiration till mer rörelse i skolan. 

    Generation Pep har massor med inspiration och tips. 

    Lärarhandledning till Värsta bästa hälsan av Maria Dufva. 

    Balanserade barn har rörelsepauser som ni hittar här. 

    Brain breaks från Pedagog Malmö. 

    Kort föreläsning med Anders Hansen från Pep Forum 2017. 

    Alex träning har dagens övning som fungerar bra som rörelsepaus i klassrummet. 

    (0)Kommentera
  • Tips på olika seminarium från Bokmässan 2020 som berör litteracitet

    Ulrika Håkansson Kallin2020-11-10

    Årets Bokmässa var digital och därför finns alla intressanta och spännande seminarier tillgängliga att ta del av i efterhand. Här kommer några tips som rör det prioriterade området litteracitet. Såklart finns det massor av fler seminarier som passar oss som arbetar i skolan. 

    Fram till årsskiftet kan ni skapa ett eget konto på Bokmässan och där ta del programmet. Många seminarier kommer även att läggas ut på Ur play.  Seminarierna passar bra att se i exempelvis arbetslag och sedan diskutera men funkar såklart att se på egen hand.  

     

    Hur du gör för att bli en mer medveten internetsurfare

    ”Att navigera på internet är ibland en utmaning, inte minst när det gäller att avgöra vad som är sant -eller falskt. Vad ska en tro på och hur kan en se igenom lögner.” 

    Här ges det flera konkreta och praktiska tips på hur vi kan surfa mer säkert, allt från vikten av att dubbelkolla information till hur vi behöver tänka mer i sidled när vi navigerar på nätet. Frågor om vem du vill vara på nätet diskuteras också. Vikten av att alla ska vara en del av det demokratiska samtalet berörs. 

    Medverkande är Jannike Tillå från Internetstiftelsen, Thomas Nygren, Uppsala Universitet, som bland annat står bakom Bad news, ett spel som tränar elevers källkritik, Essi Alho från Prinsparets stiftelse som arbetar för en tryggare nätvardag, Martin Törnros, Interaktiva rum och Ekokammaren, den senare visar på hur nyheter är mer eller mindre vinklade och slutligen Carl HeathRise och särskild utredare för Det demokratiska samtalet. 

     

    Spel, digital litteracitet och lärande

    ”Spel och andra digitala kulturer är idag en lika självklar del av ungas vardag som skolan, fotbollsplanen eller stallet. Men vad lär man sig egentligen av att spela spel, förutom spelet själv. Hur kan digital litteracitet kopplas samman med den digitala kulturen för att bygga broar över generationsgränserna?” 

    Panelen menar bland annat att spel kan vara ett sätt att bygga broar till läsande och att speldesignstänket bygger på samarbete. Via spel kan elevernas intressen ta plats i skolan. Det digitala och pedagogiska verktyget Textäventyr, som skapar textbaserade äventyr, diskuteras. 

    Medverkande är Adam Palmquist och Frida Monsén, som båda har lång erfarenhet från spelifiering och digitalt lärande. Programledare är Patricia Diaz, doktorand inom digitalisering och författare. 

     

    Elevernas vardag på nätet-din undervisning 

    ”Att utgå ifrån elevernas medievardag är en framgångsfaktor när det gäller undervisning i källkritik, något Skolinspektionens granskning av 30 grundskolor kommit fram till.” 

     

    Här visar författarna till Digital kompetens och källkritik i praktiken hur du kan engagera elever utifrån deras närvardag. Författarna lyfter och visar på olika praktiska sätt att arbeta med bland annat källkritik och digital kompetens. Vad medie- och informationskunnighet är diskuteras också. Här utgår författarna från Unescos definition.  

    1. Förstå mediernas roll i samhället. 

    1. Kunna finna, analysera och kritiskt värdera information. 

    1. Själv kunna utrycka sig och skapa innehåll i olika medier. 

     

    Medverkande är Lotta Bergseth, Jenny Sköld, grundare av Mobile Stories och programledare Charlotte Granath. 

     

    Digital läsning. Bättre eller sämre? 

    ”Läser vi sämre, bättre eller bara på annorlunda sätt när vi läser digitalt?” 

    Här redovisas ett pågående forskningsprojekt med danska ungdomar som möter olika typer av texter och begreppet multimodal litteracitet förklaras. Forskaren menar att unga behöver vägledning och stöd i den multimodala läsningen, det går inte alltid att överföra digital kunskap från en praktik till en annan. Exempelvis från digitala spel till digital läsning. Eleverna behöver bli visuellt kunniga. Medverkande är Maria Engberg, universitetslektor vid Malmö högskola. 

     

    Det som alla fyra seminarium har gemensamt är att de berör digital kompetens eller informationslitteracitet. Vi lever i en värld med snabb förändringstakt och vi behöver rusta våra elever för en komplex framtid.  

     

    Black Lives Matter i barnboken 

    Ytterligare ett seminarium som berör litteracitet men då kritisk litteracitet. Vilka är det som syns och vilka är osynliga? 

    ”Enligt Svenska barnboksinstitutets bokprovning 2018 har 91 % av huvudpersonerna i barnböcker vit hudfärg. Självklart påverkar det barn och unga. Representation gör skillnad.” 

    Här diskuterar panelen varför inkludering är viktigt och hur barnböcker kan motverka rasism. En av deltagarna berättar bland annat hur ledsna hennes egna barn blev när de inte kunde hitta superhjältar med samma hudfärg som de själva. 

    Medverkande är Hanna Böhm, kommunikatör Maktsalongen, Marie Tomicic, grundare OLIKA förlag, Helena Berhan, enhetschef Botkyrka bibliotek, Johanna Abdo, som driver Elsa och Sam. Programledare Kristina Henkel. 

     

    Värsta bästa hälsan

    ”Barn är numera uppväxta med en digital kultur-på gott och ont, och mycket tid spenderas framför skärmen.” 

    Här diskuterar panelen om barns hälsa ur ett helhetsperspektiv. Hur kan barns mående, både fysiskt och psykiskt påverkas av skärmar är frågor som avhandlas. Hur kan vi hitta en bra balans mellan skärm och fysisk rörelse. Medverkande är Maria Dufva, författare, Josefin Sundström, författare och Carolina Klüft, verksamhetschef Generation Pep. 

     

    På min skola kommer idrottsläraren och jag, i egenskap av skolbibliotekarie, samarbeta kring Värsta bästa hälsan och Hjärnstark junior av Anders Hansen ute i klasserna. Det kommer bli ett väldigt roligt och spännande projekt. 

     

     

     

     

     

     

    (0)Kommentera
  • Tallriksmodellen i skogen

    Ulrika Håkansson Kallin2020-11-02

    Två fredagar i rad har jag följt med åk 6 och Marcus Kvarneå, deras lärare i Hem- och konsumentkunskap, till skogen. Vädret var inte riktigt med oss första veckan, regnet öste ner och vi var tvungna att börja lektionen med att bygga ett regnskydd. 

    Klasserna har lagat mat på spritkök och jag har pratat om tallriksmodellen, vilka källor som är tillförlitliga och vilka källor som kanske inte är lika pålitliga. Utifrån de källkritiska frågorna; Vem, Varför, Hur, När och Vad kunde vi snabbt konstatera att Livsmedelsverkets modell var mest tillförlitlig av de källor som jag presenterade. Jag hade även hittat några väldigt konstiga källor som vi kunde skratta åt men som ändå visar på vikten av att reflektera över det vi möter på nätet. Till den andra lektionen hade jag tagit med mig Jack Wernes bok ”Ja skiter i att det är fejk det är förjävligt ändå”, boken handlar om just myter på nätet och hur viktigt det är med källkritik. 

    Vi hann även prata om för- och nackdelar med att läsa text eller att se bilder på tallriksmodellen innan det var dags för nästa typ av text, receptet på kikärtsgrytan. Marcus Kvarneå har arbetat med klasserna hur de ska läsa recept och eleverna fick, innan själva matlagningen startade, berätta vilka lässtrategier som är bra. ”Läsa noggrant” och ”Ligga steget före” lyftes som smarta strategier av eleverna. 

    refter var det dags att sätta ihop spritköket och börja laga mat. Trots vädret som var båda klasserna väldigt fokuserade och arbetade systematiskt och turades om med de olika delarna i receptet. Det fanns tid för små men väldigt fina samtal med eleverna.  Efter en stund spreds sig den goda doften av kikärtsgryta. Den första veckan gick vi tillbaks till skolan och åt och jag högläste för klassen innan det var dags för sammanfattning av lektionen och disk. 

    Den andra veckan kunde vi stanna kvar i skogen och äta den goda grytan. Vissa eleverna började även leka och det var en härligt uppsluppen stämning efter maten. Innan det var dags att gå tillbaka till skolan sammanfattade Marcus lektionen och repeterade olika moment och svåra ord. 

     Trots regn så var det två jättehärliga lektioner som innehöll både praktiska och teoretiska moment. Tack för att jag fick följa med! 

    (0)Kommentera
Visar -2 - 0 av 7 Visa fler