En matta för musiken

Hur utformar man en förskolegård som inte är så stor, för att få variation i lek- och lärmiljöer? Ulleråker förskola är Uppsalas äldsta kommunala förskola. De har hittat ett eget knep – mattor. Redaktionen ber förskollärare Marie Rosén att berätta.

Ni använder mattor ute på gården. Varför då?

– Idén med mattor har vi med oss genom den musikundervisning som sker på förskolan. Ming, musikintroduktion för nybörjare i grupp, där vi samlas på en matta och den magiska resan kan börja. Vi startade med att arrangera en "musikhörna" utomhus, en förutbestämd matta som symboliserar musik, sång och rörelse. Mattorna på vår gård signalerar att här händer det något spännande, det blir tydligt vilken aktivitet som erbjuds både för barn och pedagoger. Vi har med tiden lagt till små bord där materialet dukas fram och instruktioner finns för pedagogerna och vikarier. På gården har vi ett flertal olika mötesplatser. Pedagogerna fördelar sig över gården så att det finns en vuxen inom varje lek- och lärområde som kan inspirera, leda eller stötta barnen i leken och aktiviteterna.

Musikhörnan på förskolans gård

Finns allt utematerial uppdukat när barnen kommer?

– Nej, tillsammans med barnen väljer och dukar vi fram materialet för dagen. Entusiasmen är stor och idéerna om förändringar i lärmiljöerna hos barnen är stora. Alla barn på blocket är delaktiga i hur gården arrangeras utifrån mognad. Materialet packas i backar och cykelkorgar som är märkta så att sakerna är lätta att ta fram och plocka tillbaka i förrådet. Vi använder oss av förskolevagnarna när vi tar in bord, stolar och lite större material. Arbetssättet gör barnen medvetna om vilka val de kan göra och att vara rädd om våra gemensamma saker. Förrådets material ändras efter årstid.

Vad använder ni för sorts material i lärmiljöerna?

Både inomhus och utomhus har vi en mix av lekmaterial, men övervägande är det återbruksmaterial. Vi gör våra inköp på till exempel Återbruket och Röda korset. Det är allt från bord, stolar, barnböcker, lära-gå-vagnar, glasmaterial, små brickor med mera. Materialet används först inomhus och sedan i lärmiljöerna utomhus. Vi hittar ofta nya användningsområden för återbruksmaterialet tillsammans med barnen. Naturmaterial är ett naturligt inslag i vår verksamhet. Vi hittar lösningar med begränsade resurser.

Mötesplats på förskolans gård

Är lärmiljöerna statiska eller ändrar ni dem?

Alla våra lärmiljöer både utomhus och inomhus är i ständig förändring beroende på vad som är på gång i barnens utforskande och nya idéer hos pedagogerna. Utepedagogiken är något som hela förskolan brinner för. Vi hittar nya, kreativa lösningar hela tiden. Vår förskola har också tagit emot studiebesök som kommit för att se gården och hur vi arbetar med miljöerna.

Varför valde ni att ta bort den gungställning som fanns?

 Vi såg att den gav plats för bara två barn och en pedagog åt gången så i stället arrangerade vi en lärmiljö med en mångfald av trämaterial, där tio-tolv barn får plats att leka och lära.

Vad skulle du räkna upp som framgångsfaktorer om du vill ge tips till andra förskolor?

Det är många, till exempel:
• mattor/små bord/hur vi arrangerar materialet och skapar delaktighet, samspel och nyfikenhet hos barnen,
• bildstöd, teckenstöd och instruktioner som gör det tydligt för både barn och pedagoger/vikarier vad som sker vid de olika mötesplatserna,
• att våga prova nya ideér, "misslyckas" och göra om eller på ett annat sätt tillsammans,
• att ha lärmiljöerna som en stående punkt under hela läsåret i olika mötesforum, det skapar delaktighet och engagemang hos alla pedagoger på förskolan.

Uppdaterad: