Barnen har blivit mer medvetna

Barnen har blivit mer intresserade av böcker och pedagogerna mer medvetna om högläsningens betydelse för barns utveckling och lärande. Styrkan är när alla i arbetslaget deltar, säger förskolläraren och handledaren Lovisa Qvist.

Lovisa Qvist, förskollärare och handledare på Bälingeby förskolaFörskolläraren Lovisa Qvist är handledare för satsningen inom två förskolor, Bälingeby och Klockarbol. I höst är det dags för den tredje, Lövstalöts förskola. Här berättar hon om vilka erfarenheter hon tar med sig dit.

Varför är det så viktigt att alla i arbetslaget deltar?

– Då blir det ett så bra samarbete på hela förskolan. Arbetslaget kan diskutera frågor tillsammans och vad de vill utveckla. Alla känner sig mer delaktiga och har inflytande över undervisningen. Det blir inte en ensam förskollärare som ska föra ut det till alla andra. Inte bara "ännu en sak att göra".

Vilken del av Läslyftet arbetar ni med?

– Vi startade 2018 inom Bälingeby förskola med modulen Läsa och berätta. Det är ett grundläggande material som innebär att vi läser för barnen varje dag. Nu använder vi den inom Klockarbol förskola medan Bälingeby har planer på att gå vidare och använda en modul med inriktning på metoder för att arbeta med naturvetenskap och teknik i barnlitteraturen. Modulen handlar också om naturvetenskapsverb och hur man kan fånga och utveckla barns teorier om naturvetenskapliga fenomen. Klockarbol som började Läslyftet i höstas har även de tänkt att arbeta med samma modul.

Vilket utbildningsmaterial använder ni pedagoger?

– Alla läser samma forskning kring barns språkutveckling, till exempel, C. Fast, F. Hultgren och M. Johansson, A. Pihlgren, E. Söderberg med flera. Det är också en av vinningarna med att hela arbetslaget deltar. Alla får det senaste från erkända språkforskare.

Finns det andra fördelar med materialet?

– Ja, det är en stor fördel att Skolverkets läromaterial finns i olika former på nätet, som texter, film och ljud. Det finns pedagoger som har annat modersmål, är dyslektiker eller som inte vill kämpa med stora textmassor. Då är variationen så bra. Texterna ger en bra vetenskaplig grund för alla pedagoger oavsett tidigare erfarenheter och kunskaper inom barns lärande och hur man ser på kunskap.

Hur många handleder du per gång och hur ofta träffas ni?

– Jag handleder sex personer per möte och gruppen träffas fyra gånger per termin. De kommer från två olika avdelningar på förskolan, med barn i olika åldrar.

Varför blandar du pedagoger från olika barngrupper?

 – Då vet arbetslagen redan vad de yngre barnen gjort när de kommer till en äldre barngrupp. Det blir en röd tråd i arbetet. Vi får också en djupare förståelse för varje barns lärande och får fler verktyg och metoder att använda i barngruppen.

Hur går arbetet till?

– Vid första mötet har pedagogerna förberett sig genom att läsa texter och sett filmer från Skolverket. De har svarat på frågor om ämnet som vi sedan diskuterar. Till nästa möte tar de med sig bilder, barnens alster eller filmer på de undervisningsaktiviteter de provat att genomföra. Gruppen diskuterar hur aktiviteterna genomförts och hur metoder och de didaktiska frågorna har använts.

Vad blir resultatet av era diskussioner?

– Vi delar erfarenheter och ser vad som har lett till ett förändrat kunnande för barnen. Vi tar hjälp av varandra, ställer frågor och vågar ifrågasätta varandra. Tanken är att vi sedan ska kunna överföra eventuella nya metoder och undervisning i andra sammanhang. Den kollegiala återkopplingen ska också leda till personlig utveckling i yrket för varje deltagare och en kompetensutveckling i arbetslagen.

Bälingeby förskolas tidning som barnen skapat

Bilden: Exempel på en tidning som en förskola skapat inom modulen kommunikation och skapande. Barnen har arbetat med förhållanden mellan bild och text, källkritik och estetiska uttrycksformer.

Läs mer om konkreta undervisningsaktiviteter och barnens förändrade läsvanor (PDF, 390 KB)

Har vårdnadshavarna blivit involverade?

– Vi bjöd in en bibliotekarie till föräldramöte som berättade om hur de arbetar och om språkforskning. Föräldrarna kunde skaffa lånekort och få boktips på plats. De upplever att barnen blivit väldigt intresserade av böcker och högläsning. Vårdnadshavarna har också fått en ökad förståelse för hur viktiga de är som läsande förebilder. Vi visade hur ett barn som läser eller blir läst för kan cirka 50 000-70 000 ord när det är 17 år, medan ett barn som inte läser eller blir läst för kan cirka 15 000-17 000 ord.

Vilken utbildning har du själv för att arbeta som handledare?

– Jag har arbetat som förskollärare sedan år 2000, både i privat och kommunal regi. Parallellt med jobbet går jag Skolverkets utbildning för handledare vid Uppsala universitet. Det finns även en påbyggnadsutbildning som jag eventuellt börjar i höst.

Använder andra handledare samma metod som du?

– Utbildningen som jag går har deltagare från hela landet. Jag ser att andra kommuner kan ha pedagogistor som handleder mycket större grupper än jag, upp till 50 pedagoger. Det ger kanske inte samma närhet. I den form vi använder blir både samtalen och samsynen i hela arbetslaget djupare.

Vilken förskola står näst i tur för dig?

– Planen är att jag blir handledare för Lövstalöts förskola i september, samtidigt som jag fortsätter att vara ett stöd till de två jag har idag. Läsåret 2020/21 är sista året att söka statsbidrag för förskolorna inom Läslyftet så vi är glada att vi kan erbjuda pedagogerna den här formen av kompetensutveckling även det kommande året. Vi ser att det leder till en mer varierad undervisning för barnen som går på förskolorna.

Uppdaterad: