Hos oss är digitalt en naturlig del av vår vardag

På Väpnarens förskola har digitala verktyg varit en naturlig del av förskolans vardag sedan starten 2011. Våren 2020 fick de ett forskningsprojekt beviljat inom området. Pedagog Uppsalas redaktion ringde upp rektor Anneli Hesselbäck för att höra mer.

Grattis till projektet, hur känns det?

– Tack, det känns jätteroligt. Vi känner att det här forskningsområdet om samverkan med vårdnadshavare, information och digitalisering ligger helt rätt i tiden.

Vad är bakgrunden till att ni vill driva projektet?

– Det finns väldigt lite forskning om digitalisering och barn mellan 1–5 år, det vill vi bidra till att öka. I dag målar media upp en kritisk och negativ bild av att förskolorna använder sig av digitala verktyg. Vi tror att den kritiken påverkar vårdnadshavarnas inställning till digitala verktyg inom förskolan. Där tänker vi: kan förskolans sätt att informera och berätta om hur vi arbetar med digitalisering påverka och förändra vårdnadshavarnas inställning till hur de ser på digitaliseringens utrymme i förskolan?

Hur kommer forskningen att gå till?

– Två pedagoger på vår förskola kommer att arbeta 20 procent var med forskningen till och med 2021. Under våren har de valt ut och diskuterat en enkätmetod. De fick hjälp av sin handledare att formulera frågor och svarsalternativ. I höst väljer de ut en förskola att jobba med. De kommer att skicka ut enkäterna till den utvalda förskolans pedagoger och vårdnadshavare och samla ihop svaren. Därefter gör de djupintervjuer med några pedagoger och vårdnadshavare. Resultatet blir en rapport som vi kommer att presentera i olika sammanhang, bland annat på Pedagog Uppsala. 

Hur hittade ni just den här infallsvinkeln?

– Jag kontaktade två av våra mest framträdande forskare inom området digitalisering och yngre barn, Susanne Kjällander och Farzaneh Moinian och spånade vidare med dem om olika avgränsningar. Båda blev inspirerade och tyckte att vi skulle forska om digitaliseringens möjligheter i förskolan och fokusera på betydelsen av en bra kommunikation mellan förskola och hem. Nu har vi till och med fått Farzaneh som bihandledare!

Ni har jobbat digitalt i nio år redan, hur har det varit?

– I början var våra verktyg datorer och en kamera och vi arbetade framför allt med dokumentation. Sedan köpte vi in våra första lärplattor och la fokus på att alla skulle bekanta sig med plattan, lära sig tekniken och att vi tillsammans skulle hitta pedagogiska syften med användningen. Sedan dess har vi hunnit testa olika appar, olika webbportaler och sett vilka tjänster vi behöver. Idag är de digitala verktygen en naturlig del i vår vardag där vi vill att det digitala ska möta de analoga i olika aktiviteter.

Projektor på golvstativBild från sagobok projicerad på vägg i förskolan

Vilka har varit era största utmaningar?

 – När det gäller vår inriktning mot informations- och kommunikationsteknik (IKT) har det svåraste varit att hitta pedagoger med rätt kompetens eller inställning till att lära sig att använda digitala verktyg. Jag tror egentligen inte att det beror på just vår profil med IKT. Kanske beror det mer på att Väpnaren inte är en permanent förskola och även är en vårförskola. Jag anar att medarbetare hellre söker sig till en permanent verksamhet. 

Vad är utmaningarna kring ert forskningsprojekt?

– Det är spekulationerna om hur skadligt det är att använda digitala redskap och som fått oss att vilja forska inom området. Pedagoger ifrågasätts om hur de använder digitala verktyg. Vissa säger till och med att digitala verktyg inte ska finnas på förskolorna alls. Det är därför jag vill visa vilka möjligheter som finns. De digitala verktygen kan faktiskt bidra till barnens utveckling av olika förmågor.

Vilka reaktioner möter ni från vårdnadshavarna? 

– Min erfarenhet är att de kan ifrågasätta, men om man förklarar hur vi jobbar med digitala verktyg, varför och sedan visar på plats så brukar vi inte få några kritiska frågor sen.

Ser du själv något negativt med digitaliseringen?

– Nej, inte om vi använder digitala verktyg på ett medvetet sätt där vi utmanar barnen att använda digitaliseringen. De kan lära sig skapa bilder och filmer, utveckla förståelsen för hur teknik styrs, lära sig hantera information som nödvändigtvis inte behöver vara sann eller utveckla olika förmågor som matematik och läsförståelse.

Så ser den digitala vardagen ut på Väpnarens förskola.  (PDF, 82 KB)

Vad krävs av dig för att leda en ökad digitalisering i förskolan?

– Jag är inte själv tekniskt kunnig, men jag är nyfiken. För mig har det handlat mycket om att lyssna in, ge fria händer och ha tillit till medarbetarna. Är de nyfikna och vill prova på olika sätt att arbeta med det digitala så får de fria händer. Men jag ställer krav på att det ska finnas ett syfte och att målet är att barnen ska blir producenter och inte bara konsumenter. Det gäller också att se till att det finns fungerade material och verktyg. En viktig del är att tekniken fungerar, annars tröttnar både barnen och pedagogerna. 

Vad tycker du är viktigt att tänka på kring digitaliseringen?

– Digitaliseringen är här för att stanna, så vi måste använda tekniken på ett klokt sätt, för att lära oss något. Inte som tidsfördriv utan som ett pedagogiskt material i förskolan. Vi arbetar för att barnen ska bli producenter och ta makten över de digitala redskapen.

Hur försöker ni sprida era erfarenheter vidare?

– Vi tog länge emot studiebesök en gång i månaden, både från förskolor i Uppsala kommun och från andra delar av landet. De har varit populära, vi brukar vara fullbokade. Efter besöken har reaktionerna varit övervägande positiva där många pedagoger är förvånade över att det är så enkelt att arbeta med digitala verktyg. I oktober kommer vi att starta en form av digital verkstad öppen för andra förskolor, Maker space. 

Länk: Läs mer om Maker space här. 

Länk: Läs om den digitala vardagen på Väpnarens förskola. 

Annelis tips om ni vill jobba mer digitalt på er förskola:

  1. Gör en nulägesanalys där ni synliggör vad ni gör idag och sedan funderar på var ni vill vara, alltså ett önskat läge.
  2. Utifrån det önskade läget tar ni fram vad som behöver göras för att komma dit. Modellen heter NÖHRA och är väldigt bra att använda.
  3. Börja med en sak i taget och försök få alla att vara med på samma bana så det inte hänger på att en person är drivande inom detta.

Annelis tips på litteratur inom området:

  • Digitalitet i förskolan, Nea Elyoussoufi
  • En digitalare förskola, Katrin Jäverbring
  • Digitalisering i förskolan på vetenskaplig grund, Susanne Kjällander & Bim Riddersporre

Tips på digitala verktyg:

  • Projektor tillsammans med iPad.
  • Blue Bot – robot
  • Material till green screen – grönt lakan, typ.
  • Dessa kommer in om vi tycker at de passar i projekten
  • Makey Makey
  • Osmo

Tips på appar (som Väpnaren själva använder mest)

  • Aquarium live
  • Real firework
  • Trip trapp träd
  • Anymaker
  • Fingerpaint
  • Ztory
  • Polyglutt
  • Photobooth
  • Light bot
  • Green Screen by do ink

 

Uppdaterad: