Vad söt du är i förkläde

Magnus Myrberg7 november 2023

Vad söt du är i förkläde 


Det är snart tio år sedan. Jag är på VFU på en av kommunens grundskolor. Lämnar ämnessalen för att gå med källsorteringen. I korridoren möter jag rektor. ”Vad söt du är i förkläde” säger han. Minns inte vad jag svarade. Kanske fick jag ur mig ett skratt, även om jag inte tyckte att det var särskilt roligt. Jag som oftast är rapp i replikerna fann inte orden. Där och då var jag nog främst upptagen med att få pappers- och plastförpackningarna till miljörummet. Senare har kvicka svar kommit till mig: ”Då skulle du se mig utan.” 
 
”Vad söt du är i förkläde”. Varför säger en rektor det till en student? Vad står det för? Jag har inga färdiga svar, men genom åren har jag ibland återkommit till orden och situationen. Kanske inte grubblat över händelsen, men ändå reflekterat en del över den. Tänker att det var något med kropp, kön, klädsel och kontext som triggade. För jag har mycket svårt att tro att rektorn flirtade. Snarare att han hade svårt att hantera det som uppenbarade sig framför honom. Eller om han bara ville vara rolig. Fast bakom sådan skämtsamhet finns något annat. Varför är det roligt med en manlig lärarstudent i förkläde? Eller varför provocerar det? Och ponera att jag varit en studentska. Dito kommentar från rektorn hade förmodligen lett till anmälan om sexuella trakasserier eller diskriminering. Jag anmälde aldrig rektorn. Som man förväntas jag inte göra det utan ska kunna ta en dylik kommentar. Bara det är tänkvärt i sig.  Person i färgglatt förkläde


 
Att vara man och HKK-lärare är att röra sig inom traditionellt kvinnligt kodade domäner.

Först 1962 fick män tillträde till hushållslärarutbildningen, det som idag är utbildningen till lärare i hem- och konsumentkunskap. Som en jämförelse kan nämnas att Svenska kyrkan öppnade prästämbetet för kvinnor år 1958. Idag är ungefär hälften av landets präster kvinnor. Det ska jämföras med att endast 13 procent av HKK-lärarna är män enligt statistik från Skolverket år 2020. Inom Uppsala kommun är vi några män som är verksamma i ämbetet. Fast yrket är tydligt kvinnodominerat även här. När kommunens nätverk för HKK-lärare träffades tidigare under vårterminen var det jag och ett gäng kvinnor. Och under åren som HKK-lärare har mer än en kollega sagt: ”Så roligt med en man som hemkunskapslärare”. Jag förstår vad som avses men undrar ändå alltid vad som egentligen är så kul med det. Att en person med snopp undervisar i hem- och konsumentkunskap.  
 
Fel kropp och fel kön, i fel kläder och på fel plats. Sådant kan väcka reaktioner. För kön spelar roll, hur gärna jag än vill att det inte ska behöva vara så. När jag säger det menar jag inte att kön är något fixt och färdigt. Jag är ingen essentialist, som anser att kvinnligt och manligt är av Gud givet. Enligt mig är kön – eller mer korrekt genus – sociala konstruktioner i ett bestämt sammanhang. Men även om könets betydelse anses kulturellt bestämd så kan gamla cementerade uppfattningar vara svåra att frigöra sig ifrån. Ett exempel är bilden av hemmet och undervisning om hemmet som en kvinnlig sfär.  
 
Jag är inte särskilt söt i förkläde. Fast min kropp och mitt kön i ett förkläde i en nutida svensk skola betyder uppenbarligen något. Det får en rektor att fälla en sexistisk kommentar och gör att kollegor kommer med glada och välmenande tillrop. Jag ser mig inte som en normbrytare. Fast när jag reflekterar över reaktioner jag mött och ibland fortfarande möter inser jag att det nog är så. Som man och HKK-lärare går jag över en gräns, om än osynlig. Med förklädet på fortsätter färden på kvinnligt kodad mark.

 Svartvit bild på person i förkläde

Foto av : Desirée Ruste 

(6)Kommentera
Visa alla kommentarer

Kommentarer(6)

  • Linda Wallberg 17 mars 2023
    Tack Magnus för ett mycket viktigt och intressant inlägg. Jag blir väldigt nyfiken på att veta mer om hur det här påverkar din undervisning!
  • Lisa Kirwan 17 mars 2023
    Kloka ord, tack för att du delar med dig!
  • Magnus Myrberg 17 mars 2023
    Tack! Ja, kön och kök är intressant terräng. Fortfarande står kvinnor för merparten av vardagsmatlagningen i hemmen. Men när det vankas fest eller grillning blir männens aktivitet större. Inom gastronomin har männen länge dominerat (och exkluderat). Fast i storköken har kvinnorna regerat. Finns många lager på denna lök. Mina erfarenheter som man i förkläde påverkar förmodligen min undervisningspraktik, säkert mer än jag själv förstår. Funderar återkommande kring hur jag bemöter flickor och pojkar, vad jag förväntar mig av och ställer för krav på dem, direkt och indirekt. Och får de en likvärdig bedömning? Indelningar i grupper och par är också något som snurrar titt som tätt i mitt huvud. Att jag står för indelningen är självklart, men hur agerar jag klokast? Ser ofta hur flickor är mer övade i hemmets handlingar än pojkar. Vilket är särskilt tydligt när jag möter elever för första gången i åk 6. Försöker föra in olika normkritiska perspektiv. Kring relationer och sysslor, vad som äts och konsumeras och inte. Vem har makten över pengarna i ett hem? Hur tar den makten sig uttryck? Köttnormen och manlig identitet är en annan favorit att belysa. Ber att få återkomma i senare inlägg till frågan om kön/genus i HKK-undervisningen. På ett annat plan har jag blivit mer och mer medveten om att jag bär på en latent oro att bli påkommen som otillräcklig i min yrkesutövning. Att jag känner press att bevisa mig mer än jag förmodligen borde. Kanske inte så mycket i mötet med mina elever som i relation till kollegor. Sannolikt en effekt av att inte riktigt vara mannens traditionella "hemmaplan".
  • Stefan Boström 17 mars 2023
    Intresseväckande inledning - jag ser fram emot att läsa kommande inlägg!
  • Magnus Myrberg 20 april 2023
    Först nu ser jag din kommentar Stefan, ursäkta! Jag ska göra vad jag kan för att motsvara de förväntningar som inledningen verkar ha väckt :-)