Forskningsmiljöer i Uppsala kommun

Vad innebär ULF-avtalet mellan Uppsala kommun och Uppsala universitet?

Uppsala kommun har skrivit ett lokalt ULF-avtal som reglerar den fyråriga försöksverksamheten. Förkortningen ULF står för: Utbildning, Lärande och Forskning. Förutom med vår egen utbildningsnämnd så har Uppsala universitet skrivit ULF-avtal med Enköpings kommun och NTI gymnasiet i Uppsala. Totalt omfattas 27 lärosäten nationellt, alla med lärarutbildning. Kopplingen till lärarutbildningen är satsningens tredje ben vid sidan av samarbetet mellan huvudman och akademi. Varje lärosäte har tecknat avtal med en eller flera huvudmän.

Bakgrunden till ULF var att Uppsala universitet med stöd av tre andra lärosäten uppvaktade utbildningsdepartementet för att möjliggöra en försöksverksamhet med syfte att bygga upp strukturer för skolnära forskning med sjukvårdens ALF-avtal som förebild. Mer om syftet och det centrala avtalet finns att ta del av under nationell samverkan. Medel har säkerställts av staten för perioden 2018–2021.

Vad skiljer ULF från tidigare skolforskning?

Skolan har under lång tid varit föremål för forskning där forskarsamhället intresserat sig för en stor bredd av frågor från olika ämnesdiscipliner. Många gånger har dock denna forskning tagits emot med ljumt intresse från professionen. Under den senaste 10 års perioden har vi sett en ny ansats där våra skolor blir konsumenter av forskning eller kanske snarare forskningsbaserade fortbildnings- och utvecklingskoncept. Matematiklyftet är ett sådant exempel. Den senare utvecklingen är säkerligen kopplad till Skollagens skrivningar om Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet men också påskyndad av det genomslag som forskare som John Hattie fått. Det mervärde ULF vill bidra med är att professionen tydligare blir ett subjekt i svensk skolforskning. Utgångspunkten är att skolforskning blir riktigt intressant först när den svarar mot de frågor professionen själv ställer. Häri ligger också projektets stora utmaning. Svensk skola behöver utveckla sin förmåga att formulera forskningsfrågor och behöver för att kunna göra det ingå ett nära samarbete med akademien. På samma sätt behöver den akademiska världen utveckla sin kunskap om professionens villkor och frågor för att kunna utveckla för professionen intressantare forskning. Härigenom uppstår ett ömsesidigt beroende för gemensam framgång. Detta skapar förutsättningar en jämbördig arbetsrelation.

Forskningsmiljöer i ämnesdidaktik och ledarskap

Som rikets fjärde stad med två lokala universitet, starka tidigare samverkansformer och höga politiska mål, bland annat uttryckt i inrättandet av många lektorat är också ambitionsnivån i ULF samarbetet högt ställd. Målsättningen är att i skarpt läge pröva en organisation för en egen forskningsmiljö i ett 0-19 perspektiv. Miljön byggs upp i samverkan med Uppsala universitet. Miljöerna omhändertar de tre huvudprocesserna; frågefångst, genomförande och spridning och samlar kommunens alla FoU-aktiviteter. Ämnesdidaktik och ledarskap avgränsar forskningsmiljöns två delar.

Hur relaterar ULF till redan existerande samverkansformer?

Frågan är inte av underordnad betydelse. Alltför ofta har vi inom svensk skola hoppat mellan tuvor av nya utvecklingssatsningar. Styrkan med ULF är att tidigare väl beprövade samverkansformer och kommunala strukturer kan inordnas i den framväxande infrastrukturen

Hur har försöksverksamheten gestaltats?

Det första året, 2018, utmärktes av uppbyggandet av en nationell och lokal organisation för ULF. De 27 lärosätena organiserades i fyra noder med Uppsala universitet, Umeå universitet, Karlstad universitet och Göteborgs universitet som nav. En organisation för styrning, utvärdering och spridning av erfarenheter byggdes upp både på en nationell nivå, på nodnivå och i relation till varje avtal mellan enskilda huvudmän och lärosäten. En mängd avtal skrevs på dessa nivåer. Lokalt för Uppsala kommun var formerandet av en operativ arbetsgrupp med representation från alla skolformer och universitetet startpunkten. Representation i lokal samverkansgrupp, där även Enköpings kommun och NTI gymnasiet deltar, med fokus på mer strategiska frågor med koppling till bland annat ekonomi är en annan del av denna organisering.

Avtalet innebär framförallt för kommunens del ett ekonomiskt stöd till utveckling av lektorsrollen i relation till uppbyggandet av vår FoU-miljö, konkret genom utbildningsinsatser och handledning av lärardrivna utvecklingsprojekt. Ett annat värdefullt bidrag från Uppsala universitet är den personella samverkan som sker mellan vår och kommunens forskningsmiljöer och universitetets samt det stöd seniora forskare ger kommunens lektorer och miljö. Kommunens medfinansiering sker i huvudsak genom finansiering med egen tid.

Utifrån en allt starkare samsyn kring vägval och organisation av försöksverksamheten växte under 2019 aktiviteter fram som definierar utformandet av vad en forskningsmiljö hos huvudmannen i samverkan med universitetet innebär. Tre huvudprocesser är i fokus:

  1. Formulering och prioritering av forskningsfrågor.
  2. Genomförande av forskningsprojektet
  3. Spridning av erfarenheter och resultat både ur ett verksamhetsperspektiv och ur ett försöksperspektiv.

Formulering och prioritering av forskningsfrågor

Arbetet fokuseras mot skolformernas egna systematiska kvalitetsarbeten. Via resultatindikatorer som tex betyg eller via de analyser som görs skolformsvis med didaktiska förtecken ofta grundade i enheternas utvecklingscykler och utvecklingsorganisation söks forskningsområden. Vidare utvecklas lärardrivna avgränsade utvecklingsprojekt med flera syften, bland annat att på sikt kunna generera större forskningsfrågor. Möjligheten att via huvudmannens strukturer för att generera beprövad erfarenhet i samverkan med forskare på universitetet också kunna formulera forskningsfrågor prövas, via ett pilotprojekt i religion.

Genomförande av forskningsprojektet

Den målbild som finns för ett optimalt forskningsprojekt inom ULF är att verksamma forskare vid universitetet tillsammans med disputerade lektorer i kommunen genomför och leder projektet med ett så stort deltagande som möjligt av övriga lärare. Härigenom skapas goda förutsättningar för förankring och genomslag i verksamheten. Den struktur som utvecklas handlar om tjänstekonstruktioner, delade tjänster påverkan på den enskilda skolans utvecklingsorganisation och tex tjänstefördelning. Förekomsten av en pågående transparent forskning berikar professionens utvecklingsfokus och stärker skolans vetenskapliga grund.

Spridning av erfarenheter och resultat både ur ett verksamhetsperspektiv och ur ett försöksperspektiv

Vi ser att få en stark spridningseffekt på de skolor som är direkt inblandade i olika projekt, utmaningen att nå lärare på andra skolor är större. För att optimera möjligheterna är vår första utgångspunkt att använda redan etablerade kanaler för lärande och erfarenhetsutbyte. Olika skolformer har organiserat detta på olika sätt men gemensamma nämnare är olika typer av nätverk och fortbildningsstrukturer. Nätverken kan vara ämnesorienterade eller rollinriktade tex mot Förstelärargrupper eller Lektorer. Inom alla våra skolformer finns olika typer av utvecklingskonferenser där denna här typen av innehåll passar väl. Mer traditionella kommunikationskanaler fyller ett annat syfte. Under 2018-19 togs en tidskrift fram och Pedagog Uppsala lanserades. Den Professionsutvecklingskurs som ges varje år innehåller delar som är inriktade mot forskningsteori och metodik vilket bidrar till en stärkt forskningslitteracitet hos våra lärare vilket i sig ökar förståelsen och beredskapen både i spridningsfasen och när det gäller frågefångst.

Under 2020 och 2021 prövas själva Forsknings- och utvecklingsmiljön för att generera nödvändiga kunskaper för ett fortsatt arbete

Med forsknings och utvecklingsmiljö skall här förstås den infrastruktur som skapar en förmåga hos huvudmannen att utifrån en frågeställning formulerad av professionen, via forskningsinsatser eller utvecklingsprojekt, skapa förutsättningar för lärande i professionen. Det övergripande målet är naturligtvis en ökad måluppfyllelse hos våra elever. Två miljöer startade i februari 2020, en i ämnesdidaktik och en i ledarskap. Vår tredje miljö med temat likvärdig skola kommer att startas senare i kraft har fler projekt eller komma att ingå som en självklar del av de redan etablerade miljöerna. Varje miljö är associerad med miljöer vid lärosäten och leds av en kommunal lektor.

Mer att läsa om våra forskningsmiljöer i ämnesdidaktik och ledarskap finns att ta del av på denna webb-sida.

Olle Bergh
Koordinator för ULF i Uppsala kommun
Uppdaterad: 21 09 2020

Uppdaterad: