Samverkan Uppsala

Vad innebär ULF-avtalet mellan Uppsala kommun och Uppsala universitet?

Uppsala kommun har skrivit ett lokalt ULF-avtal som reglerar den fyråriga försöksverksamheten. Förkortningen ULF står för: Utbildning, Lärande och Forskning. Förutom med vår egen utbildningsnämnd så har Uppsala universitet skrivit ULF-avtal med Enköpings Kommun och NTI gymnasiet i Uppsala. Totalt omfattas 25 lärosäten nationellt, alla med lärarutbildning. Kopplingen till lärarutbildningen är satsningens tredje ben vid sidan av samarbetet mellan huvudman och akademi. Varje lärosäte har tecknat avtal med en eller flera huvudmän.

Bakgrunden till ULF var att Uppsala universitet med stöd av tre andra lärosäten uppvaktade utbildningsdepartementet för att möjliggöra en försöksverksamhet med syfte att bygga upp strukturer för skolnära forskning med sjukvårdens ALF-avtal som förebild. Mer om syftet och det centrala avtalet finns att ta del av under nationell samverkan. Medel har säkerställts av staten för perioden 2018-2021.

Vad skiljer ULF från tidigare skolforskning?

Skolan har under lång tid varit föremål för forskning där forskarsamhället intresserat sig för en stor bredd av frågor från olika ämnesdiscipliner. Många gånger har dock denna forskning tagits emot med ljumt intresse från professionen. Under den senaste 10 års perioden har vi sett en ny ansats där våra skolor blir konsumenter av forskning eller kanske snarare forskningsbaserade fortbildnings- och utvecklingskoncept. Matematiklyftet är ett sådant exempel. Den senare utvecklingen är säkerligen kopplad till Skollagens skrivningar om Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet men också påskyndad av det genomslag som forskare som John Hattie fått. Det mervärde ULF vill bidra med är att professionen tydligare blir ett subjekt i svensk skolforskning. Utgångspunkten är att skolforskning blir riktigt intressant först när den svarar mot de frågor professionen själv ställer. Häri ligger också projektets stora utmaning. Svensk skola behöver utveckla sin förmåga att formulera forskningsfrågor och behöver för att kunna göra det ingå ett nära samarbete med akademien. På samma sätt behöver den akademiska världen utveckla sin kunskap om professionens villkor och frågor för att kunna utveckla för professionen intressantare forskning. Härigenom uppstår ett ömsesidigt beroende för gemensam framgång. Detta skapar förutsättningar en jämbördig arbetsrelation.

Hur ser den konkreta målbilden för ULF ut i Uppsala kommun?

Som rikets fjärde stad med två lokala universitet, starka tidigare samverkansformer och höga politiska mål, bland annat uttryckt i inrättandet av många lektorat är också ambitionsnivån i ULF samarbetet högt ställd. Målsättningen är att till hösten 2020 starta ett Forskningsprojekt helt genererad inom ramen för ULF. Det innebär att forskningsfrågan, infrastrukturen för genomförandet, bemanning och rollfördelning samt spridning av resultat sker inom ramen för de strukturer som nu byggs upp i samarbete mellan Uppsala kommun och Uppsala universitet. Värt att påpeka är också att denna nationella försöksverksamhets övergripande mål är just försöksverksamheten och lärandet varför en extern fortlöpande utvärdering också kommer att ske.

Hur relaterar ULF till redan existerande samverkansformer?

Frågan är inte av underordnad betydelse. Alltför ofta har vi inom svensk skola hoppat mellan tuvor av nya utvecklingssatsningar. Styrkan med ULF är att tidigare väl beprövade samverkansformer och kommunala strukturer kan inordnas i den framväxande infrastrukturen

Vad har hänt under 2018?

Det första året utmärktes av uppbyggandet av en nationell och lokal organisation för ULF. De 25 lärosätena organiserades i fyra noder med Uppsala universitet, Umeå universitet, Karlstad universitet och Göteborgs universitet som nav. En organisation för styrning, utvärdering och spridning av erfarenheter byggdes upp både på en nationell nivå, på nodnivå och i relation till varje avtal mellan enskilda huvudmän och lärosäten. En mängd avtal skrevs på dessa nivåer. Lokalt för Uppsala kommun var formerandet av en operativ arbetsgrupp med representation från alla skolformer och universitetet startpunkten. Representation i lokal samverkansgrupp, där även Enköpings kommun och NTI gymnasiet deltar, med fokus på mer strategiska frågor med koppling till bland annat ekonomi är en annan del av denna organisering.

Avtalet innebar för kommunens del 2018 ett ekonomiskt stöd till utveckling av lektorsrollen i relation till uppbyggandet av vår FoU-miljö, konkret genom utbildningsinsatser och handledning av lärardrivna utvecklingsprojekt. Kommunens medfinansiering sker i huvudsak genom finansiering med egen tid.

Hur fortskrider arbetet 2019?

Utifrån en allt starkare samsyn kring vägval och organisation av försöksverksamheten växer nu aktiviteter fram som definierar utformandet av vad en forskningsmiljö hos huvudmannen i samverkan med universitetet innebär. Tre huvudprocesser är i fokus:

  1. Formulering och prioritering av forskningsfrågor.
  2.  Genomförande av forskningsprojektet
  3. Spridning av erfarenheter och resultat både ur ett verksamhetsperspektiv och ur ett försöksperspektiv.

Formulering och prioritering av forskningsfrågor

Arbetet fokuseras mot skolformernas egna systematiska kvalitetsarbeten. Via resultatindikatorer som tex betyg eller via de analyser som görs skolformsvis med didaktiska förtecken ofta grundade i enheternas utvecklingscykler och utvecklingsorganisation söks forskningsområden. Vidare utvecklas lärardrivna avgränsade utvecklingsprojekt med flera syften, bland annat att på sikt kunna generera större forskningsfrågor. Möjligheten att via huvudmannens strukturer för att generera beprövad erfarenhet i samverkan med forskare på universitetet också kunna formulera forskningsfrågor prövas, via ett pilotprojekt i religion.

Genomförande av forskningsprojektet

Den målbild som finns för ett optimalt forskningsprojekt inom ULF är att verksamma forskare vid universitetet tillsammans med disputerade lektorer i kommunen genomför och leder projektet med ett så stort deltagande som möjligt av övriga lärare. Härigenom skapas goda förutsättningar för förankring och genomslag i verksamheten. Den struktur som behöver utvecklas handlar om tjänstekonstruktioner, delade tjänster påverkan på den enskilda skolans utvecklingsorganisation och tex tjänstefördelning. Förekomsten av en pågående transparent forskning berikar professionens utvecklingsfokus och stärker skolans vetenskapliga grund. Rent konkret äger nu en inventering av redan pågående forskningsprojekt rum som tillsammans med verksamhetens prioriteringar kommer att utgöra underlag för en gruppering av forskningsprojekt i flera forskningsmiljöer. Bärande forskningsprojekt är de som idag organiseras inom ramen för våra Partnerskolor.

Spridning av erfarenheter och resultat både ur ett verksamhetsperspektiv och ur ett försöksperspektiv.

Med all säkerhet kommer vi att få en stark spridningseffekt på de skolor som är direkt inblandade, utmaningen att nå lärare på andra skolor är större. För att optimera möjligheterna är vår första utgångspunkt att använda redan etablerade kanaler för lärande och erfarenhetsutbyte. Olika skolformer har organiserat detta på olika sätt men gemensamma nämnare är olika typer av nätverk och fortbildningsstrukturer. Nätverken kan vara ämnesorienterade eller rollinriktade tex mot Förstelärargrupper eller Lektorer. Inom alla våra skolformer finns olika typer av utvecklingskonferenser där denna här typen av innehåll passar väl. Mer traditionella kommunikationskanaler fyller ett annat syfte. Under året tas en tidskrift fram och Pedagog Uppsala lanseras. Den Professionsutvecklingskurs som lanserats 2018-19 innehåller delar som är inriktade mot forskningsteori och metodik vilket bidrar till en stärkt forskningslitteracitet hos våra lärare vilket i sig ökar förståelsen och beredskapen både i spridningsfasen och när det gäller frågefångst.

Olle Bergh

Koordinator för ULF i Uppsala kommun

Uppdaterad: