Fyra perspektiv på IBIS

Här kommer fyra personer med olika perspektiv på IBIS - inkluderande beteende stöd i skolan att blogga om hur projektet fortskrider och vad det skapar för effekter på trygghet och trivsel samt studiero och studieresultat. Personerna som bloggar är: *Ida Brantefors - lärarperspektivet* *Helene Folkunger, Konsultativt stöd - instruktörsperspektivet* *Martin Jansson, Ångelstaskolan - rektorsperspektivet* *Martin Karlberg, Uppsala Universitet - forskarperspektivet* Varje vecka kommer ett nytt inlägg som representerar ett perspektiv. Välkomna att följa vår resa!

  • Instruktörperspektivet del 2

    Helene Folkunger2019-06-17

    Nu är läsåret 18/19 slut och likaså pilotåret för IBIS projektetVi instruktörer har vid det sista tillfället med våra respektive IBIS-skolor gjort en utvärdering för att bland annat se vad, och om, personalen upplever att IBIS-arbetet har givit något resultat. Utvärderingen har gjorts med alla Ibis-team, men även på vissa skolor med hela personalgruppen. Nedan har jag sammanfattat personalens svar. 

    Har IBIS haft någon effekt redan i år? 

    ”Pilotskolorna” tycker att man kan se effekt av att skolorna har arbetat med IBIS. Det har bland annat skapat möjligheter till viktiga diskussioner om bland annat bemötandet av elever med utmanande beteende och större insikt om värdet av att skapa goda relationer till eleverna. Detta upplevs dessutom ha bidragit till en ökad samsyn bland personalenEn lärare sa ”Våra hjärnor har börjat att tänka i relationsbanor”. 

    I dagsläget tycker man att effekten syns mer på personalgruppen än i elevgruppen. Detta beror sannolikt på att eleverna ännu inte är involverade i IBIS- arbetet på alla skolor.  Dock menar man, att genom det arbete personalen har gjort när det gäller relationsbyggande mot eleverna så känner eleverna sig nu tryggare och vågar visa sina känslor tydligare gentemot personalen. 

    En rektor beskrev en stor skillnad i förra årets enkät mot enkäten detta år. Resultatet förra året pekade på att stora delar av personalens kraft gick åt till att lösa konflikter, i årets enkät hade den siffran sjunkit betydelsefullt. Rektor menar att det fortfarande förekommer konflikter, men att man nu genom IBIS- arbetet fått verktyg hur man reder ut dessa. Rektor menar vidare, att den negativa stressen kring att lösa konflikter därför har minskat. 

    Vår utvärdering visar att personalen på skolorna har utvecklat en större samsyn. Det är ett bättre klimat på skolorna och personalen upplever att bemötandet och interaktionen mellan personalen har blivit bättre. Personalen uttrycker att IBIS-arbetet har skapat en Vi-känsla. Alla på skolan vet vad man pratar om när man pratar IBIS, alla är med i processen. 

    På de skolor där man arbetat med skolövergripande regler och gjort regelmatriser menar personalen att man sett att arbetet med IBIS har gett en tydlig effekt även hos eleverna. Matriserna har alltså gett ett positivt resultat och det är nu lugnare på flera olika områden i skolan, till exempel i matsalen, på Kingplanen och korridorerna.  På rasterna har det blivit lugnare då all personal är samstämmiga över vilka regler som gäller.  

    På de skolor som haft Veckans IBIS-tema upplever man att det har hjälpt personalen att hela tiden känna sig delaktigaatt det finns en kontinuitet i arbetet och en medvetenhet om att tänka i IBIS-banor.  

     

    Har teamet haft tid och utrymme för att arbeta med IBIS? 

    IBIS-teamen hävdar att det är viktigt att teamen träffas varje vecka för att ha möjlighet att följa upp det arbete som sker på skolan. Bland de skolor som haft IBIS som en punkt på arbetslagsdagordningen uttrycks en större trygghet för vad IBIS-arbetet innefattar och hur det kan omsättas. Vi tror att detta beror på att de blir påminda varje, eller varannan vecka om att arbeta med IBIS-uppgifter eller att tänka IBIS-banor. Flera team påtalar vikten av att boka in ett par halvdagar per termin då teamet kan fördjupa sig i arbetet och göra en långsiktig plan. 

    Hur har träffarna varit när instruktören varit på plats? Vad har varit bra? Vad kan förbättras? 

    Teamen tycker att det har varit bra att träffa instruktörerna regelbundet. Det har varit viktigt att få ”bolla” tankar och idéer som dykt upp. Teamen uttrycker att det varit bra att få handledning, att bli bekräftad att man är på rätt väg och hjälp att se nya utvecklingsområden. Man önskade dock flera praktiska övningar och att instruktören ska träffa all personal oftare. 

    Hur har arbetet med personalgrupperna fungerat? Behövs någon förändring? 

    Man beskriver vikten av att all personal ses kontinuerligt och att dessa möten prioriteras. Det bör inte gå så lång tid mellan mötena då det lätt blir att man tappar IBIS-tänketArbetet med att genomföra effektiva möten har varit bra och har också påverkat övrig mötesverksamhet på skolan.  

    Personalen pekar på vikten av att man ”fångar upp” personal som har missat IBIS-möten, till exempel genom att införa uppsamlingsträffar. 

    Tips till nya skolor från Pilotskolorna: 

    • En av de största framgångsfaktorerna är att ledningen deltar och är engagerad i arbetet med IBIS. Ledningen behövs såväl för att visa att detta arbete är viktigt men även för att få förståelse att tid måste ges för att implementeringen ska lyckas.  
    • Det är viktigt att man arbetar med en väl fungerande systematik när det gäller dokumentation och uppdatering av årshjulet.  
    • Ett förändringsarbete tar tid och det måste det få göra. Detta arbete ger inte snabba resultat och det är viktigt att man är noga med att förbereda all personal på det, genom tydliga, realistiska och genomförbara mål.  
    • Ett tips är att informera personalen efter varje team-möte så att alla vet var i processen skolan befinner sig. Det är viktigt att inte ha för bråttom, låt en sak sätta sig innan man går vidare och håll i! 
    • Varje skola behöver hitta sin egen struktur som håller över tid, och som även passar in i skolans organisation. Detta är ett skolövergripande arbete därför är det av största vikt att all personal är delaktiga. 

    Har ni stött på utmaningar med arbetet, i så fall vilka? 

    Man framhåller vikten av att rektor deltar aktivt i implementering och i det praktiska arbetet. När rektor inte varit med att driva arbetet har det varit svårt att få med alla personalgrupper och skapa en nödvändig samsyn.  

    Flera skolor kände att IBIS-arbetet var tungt i november. Det berodde bland annat på en svårighet kring en uppgift i manualen. Detta är nu åtgärdat. En annan svårighet som skolorna beskrev är när man inte har haft regelbundna gemensamma möten. Man tappar då styrfart och IBIS-arbetet blir då eftersatt. Flera pekar också på att manualen har varit otydlig. Manualen är i dagsläget under omarbetning. 

    Hur har det varit för oss instruktörer? 

    Det har varit ett mycket spännande år för oss. Vi har gått utbildningen i Oslo. Den har varit mycket intressantbra och lärorik 

    Men, framförallt har det varit mycket givande, spännande, utmanande och roligt att arbeta med våra IBIS-skolor och tillsammans med dem sett hur arbetet med IBIS har fått igång diskussioner och ett förändringsarbete hos personalen. Vi är mycket imponerande över det arbete skolorna gjort. Det har varit perioder som har varit tunga, men personalen har tagit nya tag och kommit upp på banan och fortsatt arbetet framåt. Vi kan tydligt se vikten av att rektor är delaktig i teamet och i arbetet.  

    Det är viktigt att det finns representanter från alla arbetslag/årskurser och fritids med i IBIS-teamet.  

    En extra utmaning för rektor är om man har andra parallella satsningar på skolan. Det gäller då att hålla fast i den struktur som byggts upp för att möjliggöra flera satsningar samtidigt. 

    De personer som är med i teamet bör med fördel vara drivande personer som tycker att skolutveckling är spännande och intressant. Det är även viktigt att dessa personer har mandat bland personalgruppen.  

    De utvecklingsområden som vi instruktörer kan se är, vikten av att manualen uppdateras och att man håller i när IBIS arbetet stöter på svårigheter.  

    Vi ser fram emot att fortsätta arbetet med ”Pilotskolorna” (som nu byter namn till IBIS 18/19) och att starta arbetet med de nya IBIS-skolorna (IBIS 19/20).  

                        Men först önskar vi alla en riktigt skön sommar! 

                                                   Helene Folkunger 

     

                         Form 

     

     

    (4)Kommentera
  • Rektorsperspektivet del 2

    Sara Lundberg2019-06-02

    Som Martin Karlberg skrev i förra veckans blogg, Forskarperspektivet del 2: "Nu börjar första året med IBIS lida mot sitt slut". Det gäller ju även för oss i IBIS-teamet på Ångelstaskolan och de andra pilotskolorna. Till hjälp att sammanfatta första året kommer jag att använda mig av journalisten Åsa Fridman från tidningen "Elevhälsan". Hon besökte IBIS-teamet på vårt veckomöte, torsdag morgon den 2 maj. Åsa var med och lyssnade när vi planerade för den timme IBIS vi har varje personalmöte (APT). Den här gången skulle vi i grupper om 6-8 personal arbeta vidare med att läsa en text om att :"effektiva uppmaningar främjar samarbete" med påföljande diskussionsuppgifter. Därefter skulle det bli dags att ta fram relationscirkeln igen, för att se om något hänt med de tidigare uppmärksammade elevrelationerna. Relationscirkeln är en cirkel med färgerna grönt, gult och rött. Personalen ska placera in elever som hen arbetar mycket med utefter hur den upplevda relationen är. Åsa och en fotograf var med i ett par timmar, både under vårt möte samt efter. Innan vi skildes åt bestämde vi även att Åsa skulle komma tillbaka ett par dagar senare för att vara med på vårt personalmöte och se hur vi arbetade med det planerade innehållet i hela personalgruppen.

    Åsa skriver om IBIS- arbetet på vårt personalmöte, att Ångelstaskolans personal arbetar med att identifiera sina relationer till eleverna med hjälp av relationscirkeln, att ingen verkar tycka att det är svårt att prata om sina upplevelser. En säger att: "jag kan definitivt se en förändring hos vissa, det känns positivt". En annan säger att: "Jag har ett helt gäng med tjejer som jag måste jobba mer med". Diskussionerna fortsätter att handla om vad en god relation egentligen är. Diskussionsämnena är definitivt inte slut även om tiden för kvällens gruppdiskussion är det.

    Det Åsa fick se, när hon besökte oss, fungerar fint för att beskriva var vi är efter det första året av IBIS på Ångelstaskolan. I höstas brottades vi med utformningen av manualen. Vi arbetade även med att hitta formerna för hur IBIS skulle bli en del av vårt främjande och förebyggande arbete. Nu handlar det om att genom övningar och diskussioner arbeta vidare med att skapa en gemensam förståelse för det relationsskapande arbetssättet. Det blir även mycket intressant att se vilken effekt det inkluderande beteendestödet i skolan ger på sikt. Nästa termin påbörjar vi arbetet med gemensamma regler och förhållningssätt mot varandra. Vi har mycket att bygga på även här, men ett omtag med ny input skadar inte. Vi har börjat involvera eleverna redan i år men det ska bli mycket mer av det nästa år.

    För att beskriva hur vi nu går vidare citerar jag återigen Åsa, när hon citerar mig: "Även om Ångelstaskolans arbete just nu inriktar sig på skolans personal är målet att IBIS som begrepp på sikt ska bli lika välkänt bland barnen som bland de vuxna. En trygg lärmiljö är en förutsättning för en bra fungerande skola.

    Nu går vi in i vårterminens slutspurt både vad det gäller IBIS och allt annat arbete på skolan och till hösten kommer vi tillbaka med nya tag. Vi håller i!

    Martin Jansson

    (1)Kommentera
  • Forskarperspektivet del 2

    Martin Karlberg2019-05-27

    Nu börjar det första året med IBIS att lida mot sitt slut. Nio skolor, deras personal, elevhälsoteam och rektorer har gjort ett enastående arbete med att hjälpa till att utveckla IBIS-programmet, tillsammans med IBIS-instruktörerna. Som alltid blir det en del krångel och svårigheter när man ska börja att implementera ett nytt program. Jag är imponerad, men inte förvånad, över den professionalism och det tålamod som de deltagande skolorna har visat.

    Under våren har forskargruppen genomfört fokusgruppsintervjuer med IBIS-teamen och resultaten från dessa börjar nu resultera i en uppdaterad version av IBIS-programmet och IBIS-manualen. Det kommer att bli en hel del förbättringar och jag tror att alla kommande IBIS-skolor kommer att skänka en tacksamhetens tanke till de skolor som tog på sig ansvaret att gå först och bana vägen. Själv gör jag detsamma! Hatten av!

    Under de kommande veckorna börjar arbetet med IBIS-manualen att ta ordentlig fart. IBIS-instruktörerna har lämnat synpunkter och kommer att fortsätta att arbeta med manualen under den närmaste tiden. Uppsala kommun har också avsatt tid till psykologen Stefan Boström för att skriva de delar av manualen som behandlar lågaffektivt bemötande (LAB). Vår ambition är att sammanfoga kärnkomponenterna i Positivt BeteendeStöd (PBS), SW-PBIS och PALS (se tidigare blogg) med de centrala delarna i LAB. Resultatet kommer förhoppningsvis att bli ett program som baseras på den gedigna forskning som ligger bakom SW-PBIS och PALS men som tar hänsyn till de grundantaganden som är kännetecknande för LAB. Vi hoppas också att kunna bidra till att beforska LAB genom manualisering, spridning och utvärdering av programmet.

    Det brukar vara svårt att utvärdera effekter av program under pågående utveckling. Detta är anledningen till att vi inte har gjort några effektstudier av IBIS-programmet så här långt. Ambitionen var att vi skulle testa olika typer av effektmått, exempelvis enkäter, under det första året. Det kommer emellertid att behöva vänta tills nästa läsår. Ni som arbetar på IBIS-skolor kan därför förvänta er att det kommer en del enkäter under nästa år. Vi vill se vad ni tycker om enkäterna och ifall de går att använda för att utvärdera det som vi vill påverka.

    Under våren har vi rekryterat ännu en IBIS-instruktör, Carin Sandberg. Hon kommer att genomgå utbildning nu under slutet av våren och början av hösten. Därefter kommer hon att få handledning och mentorsstöd av en mer erfaren IBIS-instruktör. Gissningsvis kommer det att bli fler IBIS-handledare framöver. Förhoppningen är nämligen att fler kommuner ska ansluta sig till IBIS-projektet. De kommer då att behöva utbilda sina egna IBIS-instruktörer, för att säkerställa att de har kompetensen lokalt. Just nu ser Uppsala universitet över möjligheten att erbjuda en uppdragsutbildning för blivande IBIS-instruktörer. 

    Under de närmaste månaderna kommer det att bli några föreläsningar. Den 3 juni kommer alla IBIS-team från pilotskolorna att först få lyssna till en föreläsning och därefter blir det bubbel och snittar J Skolans rektor fick en formell inbjudan för IBIS-teamen i fredags.

    Den 16 augusti är det dags för introduktionsföreläsning för all personal på de nya IBIS-skolorna. Vi kommer att vara i universitetsaulan efter lunch. Berörda rektorer har fått en inbjudan till introduktionsföreläsningen och förväntas ta med sig all sin personal. Nyanställd skolpersonal från pilotskolorna är också välkomna. 

    Någon gång i slutet av augusti eller början av september är det dags för nya IBIS-team att få lyssna på Kata Nyléns föreläsning om implementering i skolan Denna föreläsning var mycket uppskattad förra året och vi hoppas att alla IBIS-team kommer och lyssnar.

    IBIS är ett FOSAM-projekt. FOSAM står för FOrskning och SAMverkan. IBIS har under de senaste terminerna verkligen varit ett samverkansprojekt. Vi i forskargruppen på Uppsala universitet hade aldrig kunnat genomföra vårt utvecklingsarbetet utan medarbetarna på Uppsala kommun. Förhoppningsvis delar Uppsala kommun vår entusiasm. Nästa år blir det fortsatt samverkan, men också ett ökat fokus på forskning. Från och med nu kommer omfattningen av forskningen att bli mer märkbar för de involverade skolorna.

    Det är verkligen roligt att det händer så mycket med IBIS just nu! J Stort tack till alla gamla IBIS-skolor och varmt välkomna alla nya IBIS-skolor!

    Om du är intresserad av IBIS så gå in på www.uu.se/ibis

     Nu ska jag sätta mig och arbeta med IBIS-manualen. J

    /Martin Karlberg

    (1)Kommentera
Visar 1 - 3 av 7 Visa fler